Allas vårt System

Annons

 

Charlotte Hansson, CFO på Systembolaget
Foto: Martin Stenmark

Hon är sedan början av 2015 CFO på Systembolaget och där är målsättningen lite ­annorlunda jämfört med vanliga vinstdrivande företag.

– Det var en liten omställning mot mina tidigare jobb där det alltid var viktigt att öka försäljningen. Här är vi inte inriktade på att optimera vinsten i första hand utan istället är vårt uppdrag att minska alkoholens skadeverkningar.

Ser vi på de tidigare jobben kan det kanske verka lite märkligt att Charlotte Hansson tog jobbet som CFO på Systembolaget. För en oinvigd kan statliga bolag som Systembolaget verka lite trögrörliga och oinspirerande där förändringar sker långsamt, om alls. En beskrivning som inte alls stämmer in på Charlotte Hanssons tidigare arbetsplatser.

Hennes favoritämne
Efter magisterexamen från Handelshögskolan i Göteborg började hon som trainee på ett av Modos pappersbruk utanför Norrköping. Där upptäckte hon att business control var hennes favoritområde.

– Jag tyckte det var väldigt roligt att få jobba verksamhetsnära och då var ju business control perfekt.

Det gick så bra att hon efter två år blev chef för den avdelningen på bruket. Sedan lockade en ny bransch – media. Hon började på MTG i England och hamnade där det verkligen gick undan.

– Det var en väldigt annorlunda miljö jämfört med pappersbruket. Hela företaget var otroligt entreprenöriellt och snabbrörligt så det var fantastiskt roligt att få vara  del av en sådan organisation.

Det var så roligt att hon blev kvar i nio år. Men till slut kände hon att det behövdes en ny utmaning och det blev verkligen en utmaning. Hennes nya arbetsgivare var ett servicebolag med fokus på tjänster inom facility management och det hade inte gått så bra rent ekonomiskt.

– Precis innan jag tillträdde så tog banken över som ägare. Banker får ju inte äga företag under någon längre tid så vi hade ett väldigt tydligt uppdrag, att få ordning på bolaget och sälja det vidare.

En händelserik tid
Det tog tre och ett halvt år av hårt ­arbete, men sedan var företaget i tillräckligt bra skick för att kunna säljas och Charlotte Hansson kunde gå vidare till nästa utmaning. Den här gången rörde det sig om Cision, ett börsnoterat företag som levererar kommunikationslösningar, och det blev också en händelserik tid.

– Vi fick tidigt bud på bolaget och vi kom in i en försäljningsprocess med flera ­intressenter som resulterade i en försäljning, vilket därefter ledde till en avnotering från Nasdaq OMX.

Charlotte Hansson, CFO på Systembolaget
Foto: Martin Stenmark

Efter ett och ett halvt år var den ­processen klar, företaget sålt och det var dags för Charlotte Hansson att ta nästa steg. Det blev då, lite förvånande kanske, Systembolaget.

– Jag får erkänna att jag var lite tveksam till att börja med. Jag var ju van att jobba i snabbrörliga internationella miljöer, vilket jag tyckte var väldigt roligt, så jag var orolig att det skulle vara för ”tillbakalutat” att arbeta på ett statligt företag.

Den oron försvann redan vid första intervjun.

– Jag fick träffa några av mina blivande kolleger och då blev det tydligt att det här var en arbetsplats med högt tempo där medarbetarna hade höga ambitioner och ville få saker gjorda.

Annorlunda målsättning
En annan sak som lockade med Systembolaget var att målsättningen var så annorlunda mot vinstdrivande företag. Här fanns det ett samhällsuppdrag som var viktigare än att gå med så stor vinst som möjligt.

Systembolaget ska ju arbeta för att minska alkoholens skadeverkningar och informera om dessa skadeverkningar. Något som förstås sätter sin prägel på vilka mål som är viktiga att uppnå. Ett av huvudmålen är att behålla den ensamrätt att sälja alkohol i Sverige som Systembolaget har.

Det är en ovanlig struktur internationellt sett och om det inte fungerar bra kan det nog tänkas att EU ställer krav på att monopolet avskaffas. Strategin för att förhindra att det händer är att ha så nöjda kunder att ingen, eller åtminstone väldigt få, vill se monopolet försvinna.

Ett sätt att mäta det är Systembolagets Nöjd Kund Index, NKI, som mäter just hur nöjda kunderna är med Systembolaget. TNS Sifos OPI som undersöker folks stöd för Systembolaget och Förtroendebarometern som mäter befolkningens förtroende för olika institutioner är andra viktiga mätetal som visar vad folk tycker om Systembolaget. Och vi svenskar verkar onekligen gilla vårt Systembolag.

– Det har gått otroligt bra för oss det senaste året. Vi blev bästa serviceföretag i Sverige för fjärde året i rad i fjol, vi delade förstaplatsen i Förtroendebarometern med Sveriges Radio och i NKI hade vi ännu fler nöjda kunder än året innan.

Den kanske viktigaste siffran finns i TNS Sifos Opinionsindex, OPI, där allmänhetens stöd för Systembolagets ensamrätt mäts kontinuerligt. 2015 gav 77 procent av de tillfrågade sitt stöd till ensamrätten och det är den högsta siffran sedan mätningarna startade i början av 2000-talet.

5 000 producenter
En anledning till att Systembolaget är så populärt är säkert att sortimentet är så stort i butikerna. Det finns drycker från 650 leverantörer som tillsammans levererar vin, sprit, öl, cider och alkoholfritt från över 5 000 producenter.

I och med att det bara finns ett företag som har rätt att sälja alkohol i Sverige blir det förstås oerhört viktigt för leverantörerna att kunna sälja in sina produkter till Systembolaget. Det ställde till det för Systembolaget för tio år sedan.

77 butikschefer åtalades och av dessa fälldes 75 för mutbrott för att de tjänat pengar på att gynna vissa leverantörer. Det är något som knappast skulle kunna hända idag.

– Vi är väldigt transparenta och tydliga i vår inköpsprocess idag. Det får inte finnas några som helst tvivel om att vi är leverantörsneutrala. Dessutom är det alltid leverantörerna som sätter priserna på alla alkohol­haltiga drycker så vår personal har inget inflytande över prissättningen.

Förtroendet för Systembolaget är det som sagt inget fel på och kunderna är också nöjda, men hur lyckas då Systembolaget få så nöjda kunder?

– Det bygger förstås i grunden på att vi har fantastiskt duktig personal som är väldigt bra på sitt jobb. Sedan är det också viktigt, både för kundnöjdheten och för förtroendet, att alla medarbetare förstår våra värderingar och arbetar efter dem.

Att lyckas sätta värderingarna hos alla medarbetare ute på 437 butiker runt om i landet är en utmaning och här är det cheferna som spelar en huvudroll.

– Varje butikschef har ett tydligt ansvar för att föra ut våra värderingar till hela personalen. Överhuvudtaget är ledarna väldigt viktiga för oss och alla förändringar går via ledarna i vår organisation.

En viktig punkt
För att det ska lyckas krävs det att Systembolaget tar bra hand om sina ledare och här är vad Systembolaget kallar dialogmöten en viktig punkt. Företaget samlar regelbundet alla butikschefer inom ett visst område, det kan röra sig om 15-20 chefer åt gången, till ett gemensamt möte.

På mötet deltar också alltid vd, försäljningsdirektör och andra medlemmar av företagsledningen, men det är butikscheferna som sätter agendan. De bestämmer vilka frågor som ska tas upp, vad de vill ha svar på och vad de vill förmedla till ledningen.

– Vi har ingen aning, när vi går in på de här mötena, vad som kan komma upp utan det är helt upp till butikscheferna. Vi är där för att lyssna och svara på frågor och det är ett fantastiskt sätt att få veta vad som är viktigt för butikerna.

I slutändan bygger framgången förstås på nöjda kunder och här jobbar företagsledningen mer aktivt med frågan än på de flesta företag. Alla på huvudkontoret måste åtminstone en gång om året jobba ute i en butik.
Det ger alla beslutfattare en inblick i vilka utmaningar personalen ställs inför varje dag. Hur är det att få ut varor tillräckligt snabbt före en storhelg? Hur enkelt är det att bedöma hur gammal någon är?

– Nöjd Kund Index, NKI, är väldigt viktigt för oss och då är det viktigt för oss i ledningen att förstå vad det är som gör kunderna nöjda. Att få uppleva det på plats ute i butikerna är oerhört värdefullt. Dessutom är det roligt att möta kunderna, så det passar mig bra att få pröva på att arbeta i butik.

Nu ligger förstås mer traditionella CFO-uppgifter också på Charlotte Hanssons bord. Hennes ansvarsområde täcker bland annat redovisning och business control, risk control, inköp av tjänster och indirekt material, facility management och säkerhet. Och även om Systembolaget inte ska optimera sin vinst så är kostnadskontroll en viktig del i arbetet.

– Även om vi inte har som mål att vara vinstdrivande har vi fortfarande behov att vara så kostnadseffektiva som möjligt. Nu håller vi till exempel på att lansera ett nytt butikskoncept som ska göra det enklare för kunderna att fatta medvetna val och då krävs det att vi kan frigöra resurser till detta genom att vara så kostnadseffektiva som möjligt i hela verksamheten.

Charlotte Hansson, CFO på Systembolaget
Foto: Martin Stenmark

Viktigare för CFO:n
En nyckel till att bli kostnadseffektiv är att ekonomiavdelningen involveras så tidigt som möjligt i olika satsningar. Det är också något som blir än viktigare för CFO:n i framtiden tror Charlotte Hansson.

– Jag ser en utveckling där det blir ännu viktigare för CFO:n att teamet runt CFO:n är med i olika satsningar från början, att vi arbetar mer verksamhetsnära för att förstå helheten och dessutom säkerställer att det finns en affärsmässighet i allt det vi gör. Den här utvecklingen har redan börjat och jag tror att den kommer att bli än starkare i framtiden.