Allt om vd:s skadeståndsansvar

Den princip som fundamentalt skiljer aktiebolag från övriga bolagsformer är att dess ägare och befattningshavare inte är personligt ansvariga för bolagets skulder och andra åtaganden. Det är naturligtvis viktigt att detta privilegium inte missbrukas och därför är aktiebolagslagen utformad för att förebygga missbruk av aktiebolagsformen.

De regler som finns rörande skadeståndsansvar för vd, styrelse och aktie-ägare spelar en central roll i det här. Tanken är att risken att hållas personligt ansvarig ska ha en preventiv effekt och förmå en rationellt agerande person till att avstå från otillåtna handlingar. Som bekant agerar vi människor inte alltid fullt så rationellt som lagstiftare och andra tänker sig – och en hel del exempel på situationer där vd har hållits personligt ansvar finns.

Jag kan inledningsvis lugna er med att det inte finns några särskilda regler enligt vilka andra ledande befattningshavare än vd och styrelseledamöter kan hållas ansvariga. För CFO:er och andra är det istället det avsevärt mer begränsade personliga ansvaret som anställd som kan bli aktuellt. Däremot arbetar man som CFO förstås nära vd och har därför ett stort intresse av att vd inte utsätts för krav på personligt ansvar.

Ansvaret för vd och styrelseledamot regleras på samma sätt i aktiebolagslagen och vad som sägs i den här artikeln om vd gäller således även för styrelseledamöter – men för enkelhets skull kallar jag det bara vd:s ansvar.

En kort utvikning om styrelseansvar kan dock vara på sin plats. Det  är, enligt min erfarenhet, inte ovanligt att koncernchef eller vd och CFO sitter i styrelsen för samtliga dotterbolag i en koncern. Ett sådant styrelseuppdrag skiljer sig inte från ett ordinarie uppdrag och när man fullgör ett sådant uppdrag är man således personligt ansvarig enligt aktiebolagslagens ordinarie regler, även om styrelseuppdraget är en formalitet där besluten egentligen fattas någon annanstans.

Rekvisiten för intern och extern skada
Som antytts ovan kan vd enligt aktiebolagslagen bli personligt ansvarig gentemot såväl bolaget som mot andra intressenter under vissa förutsättningar. Aktiebolagslagen gör skillnad på det interna ansvaret, det vill säga ansvaret mot bolaget, och det externa ansvaret, det vill säga ansvaret mot aktieägare och tredje man, till exempel en borgenär eller avtalspart.

Kriterierna – rekvisiten – för intern respektive extern skada är dock i stora delar desamma. Den som kräver skadestånd måste alltid bevisa följande:

• Att vd har handlat oaktsamt eller uppsåtligt.
• Att den som kräver ersättning faktiskt har drabbats av skada.
• Att vd genom sitt handlande har orsakat skadan. Detta samband måste också vara adekvat, vilket, enkelt uttryckt, betyder att skadan måste vara en rimligt förutsebar följd av agerandet.
• Den skadegörande handlingen ska också ha utförts inom ramen för vd-uppdrag.

För att vd ska bli ansvarig för extern skada mot tredje man krävs dessutom att det klandervärda agerandet från vd medför att aktiebolagslagen, bolagsordningen eller tillämplig lag om årsredovisning överträds.

I princip kan det aldrig medföra skadeståndsansvar för vd om bolaget gör en eller flera dåliga affärer, även om dessa till och med leder till att bolaget går i konkurs. På samma sätt kan ett bolag ibland drivas med förlust under lång tid och på så sätt urholka värdet på ägarnas aktier utan att något personligt ansvar kan komma ifråga. Detta är en naturlig följd av att en av aktiebolagets funktioner just är att möjliggöra riskfylld affärsverksamhet utan personligt ansvar.

Men, och det är ett viktigt men, för att slippa personligt ansvar krävs att förlusterna eller konkursen inte orsakas av oaktsamma ageranden från vd:s sida. Det vill säga om vd är med och fattar ett beslut om en stor och riskfylld investering, exempelvis ett företagsförvärv, utan att ha ett rimligt bra beslutsunderlag och det sedan visar sig vara en mycket dålig investering så kan vd mycket väl hållas ansvarig enligt följande: Genom att på ett oaktsamt sätt inte fatta investeringsbeslutet med ett rimligt bra beslutsunderlag har vd orsakat bolaget skada. Eftersom beslutet utan tvekan fattades när vd fullgör uppdraget kan samtliga rekvisit som nämndes ovan vara uppfyllda.

"Vd kan inte alltid försvara sig med att han eller hon bara verkställt ett beslut från bolagsstämma eller styrelse"
Som framgår ovan kan vd hållas ansvarig om han eller hon förorsakat skada genom fel eller försummelse inom ramen för uppdraget. Om vd har varit oaktsam avgörs genom att jämföra med hur en normalt aktsam person skulle ha agerat. Om det finns något regelverk som bolaget har att följa i ett visst avseende kan det ge en ledning för vilken nivå som krävs.

I vd-uppdraget ingår vidare normalt att man ska följa instruktionerna från de överordnade bolagsorganen styrelse och bolagsstämma. Att inte följa sådana instruktioner kan normalt vara oaktsamt och skadeståndsgrundande. Som bekant är det dock få regler som gäller utan undantag, och så även här.

Vd kan således inte alltid försvara sig med att han eller hon bara verkställt ett beslut från bolagsstämma eller styrelse. Vd får således inte följa ett sådant beslut om det strider mot aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen.

Vd kan vidare hållas ansvarig om han eller hon verkställer ett bolagsstämmobeslut trots att det efter det att bolagsstämmobeslutet fattats inträffar omständigheter som medför att beslutets verkställande skadar bolaget. Även när det handlar om att verkställa fattade beslut måste man som vd således göra en självständig bedömning om bolaget riskerar att drabbas av skada.

Ytterligare en distinktion som kan behöva göras är den mellan direkt och indirekt skada. Om vd:s agerande medför att bolagsförmögenheten minskar är skadan indirekt medan en skada som orsakas en avtalsmotpart, men inte påverkar bolagsförmögenheten, är en direkt skada.

En vanlig extern skada är att en fordringsägare drabbas av skada. Vd kan till exempel ha lämnat uppgifter ur redovisningen som var felaktiga till en bank som beviljat bolaget kredit med stöd av de lämnade uppgifterna, varefter bolaget hamnat på obestånd och inte kan betala sina skulder. Felaktiga redovisningsuppgifter medför ofta att det tillkommande kravet att skadan ska ha orsakats genom överträdelse av bolagsordningen eller vissa lagar är uppfyllt – genom att lagen om årsredovisning, med tillhörande bokföringsförfattningar, överträds.

En annan vanlig typ av extern skada är att styrelsen eller vd fattar ett beslut som gynnar några aktieägare samtidigt som det är till nackdel för andra, exempelvis genom att några tillgångar säljs ut till underpris till vissa delägare. Ett sådant beslut är i strid med aktiebolagslagens generalklausul och således en överträdelse av lagen, även de övriga förutsättningarna för skadestånd är normalt uppfyllda.

Ansvarsförsäkring håller nere den personliga risken

Det bästa skyddet är naturligtvis att inte agera oaktsamt – men frågan är om det räcker i alla situationer. Vd kan exempelvis bli en bricka i en strid mellan olika ägargrupper eller så kan bolaget gå i konkurs och utomstående börja leta efter någon syndabock. Om ett krav riktas mot vd personligen från bolaget så har ofta vd dessförinnan blivit av med uppdraget. Styrkeförhållandena mellan parterna är då normalt sådana att vd har avsevärt mindre ekonomiska resurser.

På samma sätt förhåller det sig ofta om bolaget har gått i konkurs och någon utomstående ställer krav på vd.

Även om man som vd känner sig trygg i att man inte har gjort något fel medför ett krav på personligt ansvar en betydande påverkan på ens ekonomi i form av exempelvis ombuds- och utredningskostnader, samtidigt som risken för förlust vid en tvist aldrig kan uteslutas.

Ett bra sätt att hålla nere den personliga risken är att säkerställa att det finns en ansvarsförsäkring för vd och styrelse. I en sådan försäkring är bolaget försäkringstagare och betalar försäkringspremien, men det är vd och styrelse som omfattas av skyddet. Försäkringen täcker normalt skadestånd som vd tvingas utge till skadelidande och ombudskostnader. Försäkringen gäller upp till ett visst maximalt belopp – storleken på det är förstås viktigt är rätt avpassat till situationen.

Den bild man får är att kraven för att vd ska kunna hållas ansvarig inte är orimligt höga eller märkvärdiga. Snarare känns det som ett ganska välavvägt system.

Det kan dock förstås vara svårt för utomstående, exempelvis ägare eller avtalspart, att få tag på den bevisning som krävs för att visa att vd är skadeståndsskyldig.