Analytikermassage och gräddfil eller ökad transparens och rättvisare värdering?

Annons

Vad jag har saknat i den här debatten är varför bolagen har dessa träffar. Med tanke på att finansmarknaden de senaste fyra åren skrikit sig hesa efter mer information om makrosiffror och hur de ska tolka den nervositet och oro som har präglat världsekonomin är dessa analytikerträffar svaret på deras böner.

Baserat på mina erfarenheter har de flesta börsbolagen gjort ofantliga framsteg avseende transparensen i sin finansiella kommunikation sedan finanskraschen 2008. Dagens Industris artikelserie nämner att analytikerna måste förbättra sin prognosförmåga vilket i sin tur kräver att IR, VD och CFO avsätter mer tid för att just utveckla och förklara drivkrafterna på sina marknader.

Nedan följer mina synpunkter om vilka viktiga lärdomar ”analytikermassage-debatten” belyser:

1. Tystnad skapar en psykologdriven handel
Vissa bolag tolkar börsens informationsregler som att om de säger så lite som möjligt så riskerar vi inte att bryta dem, andra ledningar prioriterar att utbilda marknaden om sin verksamhet, marknad och bransch för att sträva efter en rättvisare värdering. Detta betyder inte att den sistnämnda gruppen ger mer bolagsspecifik information utan snarare pekar på hur omvärldsfaktorer i redan publicerad officiell statistik påverkar deras sektor.

Ericsson ett dåligt exempel eftersom de har en historik av att vara restriktiva i sin finansiella kommunikation och har en uttalad ovilja till vinstvarningar. Detta blev inte minst väldigt tydligt i samband med deras bokslutsrapport i januari. Bristen på kommunikation skapar en psykologdriven handel. Det är mer troligt att den kursreaktion som följde deras analytikermöte orsakades av otillräcklig information avseende vilka omvärldsfaktorer som hjälper eller stjälper bolagets resultat.

Ett av annat av våra största börsbolag som istället valde att publicera en vinstvarning var Skanska. Motiveringen till detta var enligt finanschefen Peter Wallin :”Vi såg att analytikerna låg för högt i sina resultatförväntningar inför kvartalsrapporten i februari. Därför valde vi att gå ut med de här beskeden”.

Ovanstående citat visar att Skanska tvärtemot Ericsson använder vinstvarningen för att hjälpa analytikerna göra estimat baserade på fakta, inte känslor.

2. Glöm inte bort dina investerare
VD, CFO och IR har ur ett historiskt perspektiv prioriterat dialogen med analytiker. Även om analytikernas roll och inflytande har minskat är de i allra högsta grad viktiga och fungerar ofta som bollplank för bolagen. Med andra ord handlar analytikerträffar om utbyte av kommunikation dvs även bolaget får information om vad som händer i branschen på dessa möten.

Däremot håller jag med om att dessa möten utestänger investerare som är en minst lika viktig målgrupp som bolagens analytiker. Enligt ett flertal globala IR-undersökningar (bl a IR Magazine) upplever investerare ofta att de blir åsidosatta och efterfrågar mer proaktiv dialog från IR och finanschefen. Tid är naturligtvis något som ledningen har i begränsad utsträckning. En annan ursäkt är att eftersom man har mer sporadisk kontakt med vissa investerare inte heller är lika bekväm med att spontant skicka ett mail eller ringa ett samtal. Detta kan ju endast åtgärdas genom att skaffa sig en bättre relation och kunskap om investerarnas informationsbehov. Ett sätt att frigöra tid på är att effektivisera valet av kanal för sin finansiella kommunikation.

3. Använd egna kanaler för att öppna dörrarna
Den allra enklaste lösningen för att få tyst på spekulationerna om vad som händer på de informella analytikermötena är att göra som Aktiespararna föreslår; webbsända dem så att de når en större massa.

Det finska bolaget Outotec har valt att inför varje tyst period hålla webbsända frågestunder med VD och CFO där man summerar tidigare kommunicerade pressmeddelanden eller specifika händelser under det gångna kvartalet, exempelvis förvärv. De bjuder in analytiker och investerare att ställa frågor dels i förväg men även under pågående sändning. Detta är ett skolexempel på hur transparens kan omsättas i praktisk verklighet i egna kanaler som är tillgängliga för både analytiker, småsparare och media.

Om ditt bolag inte har resurser eller tid att genomföra ytterligare fyra webbsändningar varje år är ett annat alternativ att summera de kritiserade analytikerträffarna i ett blogginlägg där ni sakligt belyser de frågor och diskussioner som fördes. Detta är ett första steg gentemot en ökad transparens.

Transparens handlar om kommunikation. Majoriteten av bolagen på OMXS30-index genomför den här sortens informella informationsträffar några veckor efter rapport för att samla upp och kunna repetera och fördjupa sig i vissa frågeställningar. Enkelt sammanfattat är dessa möten en förlängd frågestund där ingen ny bolagsspecifik information ges.

Jag hävdar att majoriteten av bolagen hanterar den information man delger på dessa träffar i linje med börsens informationsregler, dvs. alldeles utmärkt. Men samtliga bolag kan bli bättre på att kommunicera innehållet vidare i sina egna digitala kanaler för att nå åsidosatta målgrupper som investerare och småsparare.

Risken med debatten om analytikermassage är att bolagen återigen sluter sig som musslor. Den utvecklingen gynnar varken aktieägare, media eller analytiker.