Arbetsgivarna fortsätter skrika efter arbetskraft

Sysselsättningstrenden fortsätter vara positiv och är rent av starkare i år än i fjol.

13 procent av de svenska arbetsgivarna räknar med att behöva anställa mer folk under resten av det här året medan bara fyra procent räknar med att behöva skära ned personalstyrkan. Det visar Manpowers Arbetsmarknadsbarometer.

Efter att siffrorna justerats för säsongsvariationer blir den så kallade sysselsättningstrenden, andelen arbetsgivare som tror att sysselsättningen ökar minus den andel som tror att den minskar, tio procent. Det är två procentenheter högre än både förra kvartalet och motsvarande tid i fjol.

— Samtidigt som arbetsgivarna förväntar sig skapa många fler jobbtillfällen under hösten går två tredjedelar av svenskarna i tankarna på att byta jobb. Det är verkligen arbetstagarnas marknad. När det finns många jobb att välja på betyder det också att många företag behöver tänka nytt, både kring hur man rekryterar och behåller sina anställda, säger Per Johansson, vd för Experis i Sverige, en del av Manpower Group

Högsta trycket finns i norra Sverige där sysselsättningstrenden ligger på 21 procent, följt av Stockholm- och Uppsalaregionen som hamnar på 16 procent. Betydligt segare går det för de andra regionerna som ligger mellan två och fem procent.

— Det är positivt att prognosen för Stockholm- och Uppsalaregionen pekar rejält uppåt, efter tre kvartal med dalande jobbprognoser. Samtidigt är det oroande att jobbprognoserna försvagas i andra regioner, framför allt i Västsverige. Detta kan kopplas samman med inbromsningen i tillverkningsindustrin, som är av stor betydelse för jobbtillväxten i regionen, säger Per Johansson.

Alla branscher rapporterar ett ökat anställningsbehov utom handeln som visar en negativ sysselsättningstrend på minus tre procent. Ett ordentligt ras från fjolårets trend som låg på 17 procent.

Trenden inom tillverkningsindustrin har i och för sig minskat från 14 procent i fjol till sju procent i år, men visar därmed ändå på ett klart rekryteringsbehov. Tjänstesektorn å andra sidan har gått upp från tre procent i fjol till tolv procent i år.

Med de siffrorna ligger Sverige bra till om vi tittar på resten av Europa. Bara Grekland och Slovenien visar en starkare trend.

— Tittar vi på de globala jobbprognoserna ser vi ingen begynnande lågkonjunktur. Men det finns ett antal faktorer som kan sakta ner tillväxtutsikterna både globalt och i Europa, till exempel en ytterligare upptrappning av det internationella handelskriget, Brexit och konflikterna i Mellanöstern. Därför följer vi noga utvecklingen, säger Per Johansson.