Avmattningen i den svenska ekonomin fördjupas

Det går trögare för den svenska ekonomin och vi kan vara på väg in i en lågkonjunktur enligt somliga ekonomer.

Orosmolnen har hopats på den ekonomiska himlen ett tag och nu verkar det som att Sveriges ekonomi är på väg att försvagas. Det verkar storbankernas ekonomer vara överens om i deras senaste rapporter.

Nordeas ekonomer räknar med att Sverige år på väg in i en lågkonjunktur.

— Inhemsk efterfrågan har utvecklats svagt en längre tid och den förblir dämpad även framöver. Hushållen är försiktiga, investeringarna faller tillbaka och exporten stagnerar, vilket gör att svensk ekonomi hamnar i lågkonjunktur, säger Annika Winsth, chefekonom på Nordea.

Handelskonflikten mellan USA och Kina, global avmattning och att den tyska ekonomin går svagt är några anledningar till att Nordea ser dystert på framtiden. Detta påverkar förstås också arbetsmarknaden och Nordea räknar med att arbetslösheten kommer att hamna över sju procent.

— Alla indikatorer på arbetsmarknaden pekar åt fel håll. Trots att vår prognos är mer pessimistisk än andra bedömares ser vi en risk att den kan behöva justeras ner ytterligare, säger Annika Winsth.

Handelsbanken skriver i en prognos att tillväxten i den svenska ekonomin nu är så svag att vi kan tala om en regelrätt konjunkturförsvagning, vilket i sin tur håller ner räntorna.

— Vi ser en allt svalare utveckling och räknar med att Riksbanken behåller den negativa räntan flera år framöver, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

Handelsbanken pekar också på att händelser som en avtalslös Brexit och ett upptrappat handelskrig mellan USA och Kina ökar risken för en sämre konjunkturutveckling globalt sett. Något som skulle drabba en liten exportberoende ekonomi som Sverige extra hårt.

SEB räknar i sin prognos med att en utdragen svacka i industrin och upptrappat handelskrig får den global tillväxten att växla ned från nära fyra procent 2018 till dryga tre procent under perioden 2019–2021. SEB.s ekonomer räknar inte i sitt huvudscenario med att svackan kommer att utvecklas till en global recession, men nedåtriskerna är ändå större än tidigare. Mycket på grund av osäkerheten runt Brexit och handelskriget.

En indikator som går ser mer optimistisk ut är Swedbanks och Silfs inköpschefsindex. Inköpscheferna i industrin räknar fortfarande med en viss tillväxt, vilket går på tvärs jämfört med andra länder inte minst i eurozonen. Men även här är siffrorna sämre än det historiska genomsnittet sedan 1994 så optimismen bland inköpscheferna ser ut att falna något.