Bankerna: Vi lånar ut som förut – men till färre

I flera studier som utförts både internationellt och i Sverige ser företagsledare brist på finansiering som ett hot mot återhämtning efter den ekonomiska krisen. Men bankerna håller inte med, enligt dem har kreditgivningsreglerna inte ändrats de senaste åren.


Peter Borsos, Swedbank

– Vi har inte medvetet gjort några stora förändringar den senaste tiden. Krediterna och banksystemet i Sverige har ju fungerat väl under krisen, säger Peter Borsos, kommunikationschef för Swedbanks svenska bankverksamhet.

– Däremot upplever jag att vi fått ganska få kreditförfrågningar.

En liknande bild ger Mats Torstendahl, chef för SEB:s svenska kontorsrörelse.

– Vår kreditpolicy har inte ändrats vare sig före eller efter finanskrisen. Det är också skönt att vi inte behövt göra det, det visar att den har varit robust.

– Jag är ute och träffar mycket kunder, bilden som jag får är att företagen är fullt sysselsatta med att se över sin affärsmodell. Det som är så hemskt är att om vi ser tillbaka ett eller två år då föll ju efterfrågan kraftigt, kanske med 30, 40 procent. Kreditefterfrågan är fortfarande väldigt låg, det är få som satsar på nya tillväxtområden.


Mats Torstendahl, SEB

Enligt Mats Torstendahl har ansökningarna om finansiering från SEB ökat något, men än så länge är de betydligt färre än innan krisen.

Både Swedbank och SEB:s prognoser förutsäger att Riksbanken kommer att påbörja en gradvis höjning av styrräntan i juni, som sedan kommer att fortsätta under året för att senare hamna på omkring 3 procent i slutet av 2011.

– Höjningen kommer fortfarande från en så låg nivå, den kommer knappast att stjälpa företag som har lån, kommenterar Mats Torstendahl.

Peter Borsos menar inte heller att en räntehöjning skulle påverka företagens lån nämnvärt:

– När vi ger krediter förutsätter vi att räntan är normal, vi kan inte utgå ifrån att den kommer att fortsätta att vara så låg som nu. Därför är det inte lättare för företag att låna när räntan är låg, kreditkraven måste vara lika höga.

Mats Torstendahl påpekar att det är nu, när konjunkturen ser ut att vända uppåt som den verkliga prövningen av bankerna inträffar.

Nu gäller det att se om företagens orderstock ökar och ge dem rörelsekapital för att kunna köpa in komponenter och svara på efterfrågan. Det är lätt att fastna i en föreställning om att efterfrågan är låg.

Mats Torstendahl påpekar också att många bolag skött sig bra under nedgången:

– De svenska företagarna har agerat professionellt och resolut. I många fall har det betytt att man har fått dra ner, det är förstås tråkigt för individerna som drabbas, men man insett att bättre rädda delar än att klamra sig fast vid helheten.

Båda bankerna påpekar att även små och nybildade företag är en viktig kundgrupp för dem. Men här blir bedömningskriterierna för kredit lite annorlunda:

– Vi tittar på allt från kassaflöden till andra säkerheter, och vilka som äger det. Ju mindre företag, ju viktigare är ägaren, säger Peter Borsos.

– En faktor vi tittar på kan vara om de har upprepade konkurser bakom sig. En positiv faktor är om de själva går in med kapital och hur engagerade de är i företaget. De som driver företaget är väldigt viktiga, men det är ingen enskild sak som slår ut alltsammans.

Mats Torstendahl påpekar också att mindre företag inte heller har samma kreditbehov:

– Enligt en studie som vi utförde så är den typiske nyföretagaren en man i 35, 40 årsåldern, som startar eget i samma bransch som man tidigare varit verksam i. Och man gör det inte för att bli rik utan för att genomföra arbetet på ett sätt man gillar och för att få mer frihet. De har inget stort behov av tillväxtkapital