Det är ont om riktigt bra kockar. Restaurangutbildningarna har långa köer och de bästa eleverna slits ur skolan av hungriga arbetsgivare långt innan de tar sin examen. Situationen är likadan för duktiga analytiker, speciellt sådana som också begriper affärsverksamheten. Managementkonsultfirman McKinsey sade nyligen att man uppskattar att det om två år (2018) kommer att behövas mellan 140 000 och 190 000 fler avancerade analytiker än vad som då kommer att finnas tillgängliga på arbetsmarknaden, och cirka 1,5 miljoner fler analytiskt kunniga beslutsfattare än vad som kommer att finnas tillgängliga vid samma tid, 2018. Och dessa siffror gäller bara USA, där det ändå redan finns över 70 utbildningar på Master-nivå inom analys på olika universitet och högskolor.
Bra analys förstärker
Analys är alltså efterfrågat. Det är inte så konstigt – bra analys förstärker organisationers konkurrenskraft. Det framgår bland annat av en färsk rapport från MIT Sloan Management, där nästan 3 000 individer svarat på en massa frågor om hur deras organisationer använder analys, plus att 28 höga chefer och analytiker dessutom djupintervjuats personligen.
Låt oss titta på undersökningen och se vad vi kan lära oss.
- Analys är viktigt – men när nästan alla har analys är det ännu viktigare att ha den bästa analysen.
MIT har i åratal studerat hur stora organisationer upplever att deras konkurrensförmåga förbättras med hjälp av analys. Man såg en ganska brant uppåtgående kurva till och med 2012 men sedan dess har den börjat dippa. I och för sig inte med mycket, 2014 uppgav 61% av de tillfrågade organisationerna att deras analys skapar konkurrenskraft medan 67% svarade likadant 2012 – på kurvans topp. Värt att notera är också hur fort analys vunnit mark som avgörande för organisationers konkurrensförmåga – 2010 uppgav bara 37% att deras konkurrensförmåga förbättras med hjälp av analys.
Skapar relativt sett mindre nytta
Det är under de här senaste fem åren som tillgängligheten till Big Data vuxit allra mest dramatiskt. Så vi har mer data än någonsin tidigare – men den skapar relativt sett mindre nytta. Hur kan det komma sig?
Då kommer vi osökt in på nästa punkt:
- Hälften av deltagarna i MIT:s studie säger att en av deras allra största utmaningar är att översätta analytiska insikter till konkreta affärsbeslut. Man har alltså inte direkt några problem med analysen. Och antagligen inte direkt med beslutsfattandet heller. Men analytikerna och beslutsfattarna förstår inte varandra.
Så ska man av detta dra slutsatsen att det är meningslöst att satsa på analys? Nej. Tvärtom. Hela 81% av den delmängd av de tillfrågade som uppger att de har egen personal som är analytiskt kompetent säger att deras analys skapar konkurrenskraft. Å andra sidan säger 49% av de som uppger att man saknar analytisk kompetens att deras analys skapar konkurrenskraft.
Den enorma skillnaden
Det där tycker jag är riktigt intressant. Dels att analys skapar konkurrenskraft i nästan hälften av de undersökta organisationerna, utan att man har någon egen analytisk kompetens. Och sedan, givetvis, den enorma skillnaden mot de organisationer som säkerställt att man har analytisk kompetens.
MIT har i sin studie identifierat tre olika typer av organisationer, när man tittar på hur de använder analys. Grovt sett så kan man karaktärisera dem så här:
- De som litar mer på hur man ”alltid” fattat beslut snarare än på analys
- De som vill bli mer datadrivna och som jobbar på att få högre kvalitet på sin data
- Innovatörerna, där ledningen stimulerar till ny och mer avancerad analys och där analys är en naturlig del i beslutsfattande på alla nivåer
För att återkoppla till den här kompetensbristen inom analytiker-kåren – var vill analytiker helst jobba? På de företag som gör mest avancerad analys, naturligtvis. Det är precis samma som en ung kock som får välja mellan att ställa sig i köket på en hamburgerrestaurang eller hos Jamie Oliver eller Gordon Ramsay.
För att nu krångla till saken ytterligare så löser man inte analysproblemet helt enkelt genom att anställa de bästa analytikerna. Man ska snarare se till att man anställer de bästa analytikerna, men OCKSÅ se till att dessa sedan samarbetar på ett bra sätt med de som bedriver den dagliga verksamheten och som fattar affärsbesluten.
Mycket goda resultat
I MIT:s studie finns flera exempel på hur sådant samarbete gett mycket goda resultat. Det spanska it-företaget Amadeus lyfts fram som ett föredöme. Amadeus satte samman team med både duktiga analytiker och duktiga säljare. Man fann också att teamen blev allra mest produktiva om man hade med analytiker med olika intresseinriktningar och färdigheter – både duktiga statistiker, matematiker och programmering. Liknande goda resultat rapporteras från kända företag som General Electric, Coca-Cola och General Mills.
Sammanfattningsvis – en smart CFO förstår att Big Data inte är mycket värt om det saknas folk som kan analysera den och översätta analysen till affärsbeslut. En smart CFO förstår också att detta inte är helt enkelt att implementera. Men en smart CFO gör det i alla fall – för att organisationens konkurrenskraft helt enkelt blir så mycket bättre – du kan se fram emot en riktig hockeyklubba.