Bitcoins och blockkedjor, vad innebär det för CFO och borde du bry dig?

Annons

Även om vi fortfarande är relativt tidigt på hypekurvan och knappast har förstått magnituden i förändringen, är det hög tid för CFO att börja titta på möjligheterna med blockkedjor, liksom att fundera på hur det kan tillämpas i din organisation.

En sökning på Google på ’bitcoin’ genererar cirka 159 miljoner resultat och samma sökning på ’blockchain’ genererar i samman­hanget högst modesta 23 miljoner. Det är tydligt att tillämpningen har tilldragit sig större medialt brus än den underliggande teknologin. Som CFO bör man dock inte låta sig vilseledas av detta, då teknologin representerar betydligt större potential för förändring och disruption än valutan i sig. Många bedömare är ense om att blockkedjor kommer förändra hela ekonomiavdelningar, andra går så långt som att säga att den ­kommer ändra hela sättet värde förflyttas och med det stöpa om en mängd branscher och hela samhället i stort, på samma sätt som Internet började förändra sättet handel bedrivs för ungefär 15 år sedan. Enligt en studie från World Economic Forum förutspås tio procent av världens BNP registreras i en blockkedja år 2025.

Vad är blockkedjan och vad gör den så intressant?
Blockkedjeteknologi är den underliggande infrastrukturen för så kallade kryptovalutor där Bitcoin är den klart mest välkända. Men blockkedjor är som redan beskrivet inte samma sak som vare sig Bitcoin eller någon annan kryptovaluta och dess användningsområde går långt bortom kryptovalutor i sig själv.

Man kan likställa blockkedjan med en huvudbok som förs för att registrera transaktioner mellan två parter. Traditionellt har denna huvudbok tillhandahållits av en mellanhand, exempelvis en bank om det rör monetära transaktioner. I fallet med blockkedjor är huvudboken istället öppen och distribuerad över ett nätverk av noder och tillhandahålls därmed genom nätverket av aktörerna i ekosystemet själva. Huvudboken innehåller till exempel information om nuvarande ägare, men också om tidigare ägare hela vägen tillbaka till dess att tillgången först uppkom. Historiken är med andra ord både fullständig och helt transparent för alla som ingår i det aktuella nätverket.

När en värdeöverföring skall ske, till exempel en transaktion, ombeds nätverket verifiera i realtid att transaktionen är korrekt utifrån den fullständiga och distribuerade historiken. Istället för att ha en ensam och ofta kostsam mellanhand, som säker­ställer att en ändring eller ett tillägg är riktig, så bekräftas alltså denna av aktörerna i hela nätverket. Genom detta distribuerade konsensusförfarande blir det i praktiken omöjligt att manipulera en transaktion, eftersom detta måste ske parallellt hos åtminstone mer än hälften av alla aktörer samtidigt, istället för som idag endast hos en enda mellanhand. Säkerheten blir med andra ord mycket högre i blockkedjan jämfört med en enskild mellanhand som garant. Detta trots att det egentligen inte finns någon enskild aktör som garanterar den, vilket i sig kan vara en svårsmält logik.

Mellanhanden blir överflödig
Eftersom mellanhanden blir överflödig så styrs istället regelverket av aktörerna själva inom ekosystemet. Genom detta kan transaktionskostnader elimineras och flödet av värde tillåtas bli snabbare och mer friktionsfritt. Överföringar kan exempelvis tillåtas slå igenom dygnet runt utan nämnvärda väntetider oavsett var avsändare och mottagare finns. Transaktioner som idag tar tid, är krångliga att verifiera och därmed kostar stora summor pengar direkt och indirekt då ske utan kostnad och på nära nolltid.

Genom den fullständiga historiken i ekosystemet blir teknologin, utöver att vara en plattform för värdeöverföringar, även intressant som ett slags tidsmaskin. Allt som kan lagras digitalt eller ha en digitalt lagrad spegelbild, kan även ha en historik i blockkedjan. Man kan således använda denna för att säkerställa både att en viss tillgång fanns vid ett visst tillfälle, vad tillgången innehöll och vem som var innehavare av den vid detta tillfälle.
Man kan också hävda att det är ett naturligt nästa steg, från statisk digitalisering av dokument till dokument med fullständig historik, spårbarhet, säkerhet och beroenden till andra dokument. När olika dokument kopplas ­samman i samma blockkedja möjliggörs smart tjänsteutveckling med snabb och friktionsfri överföring av värde på en mängd olika sätt.

På en något längre tidshorisont, när stora delar av samhället bygger på blockkedjan snarare än som idag statiska digitaliserade dokument, blir det alltså teoretiskt möjligt att resa bakåt i blockkedjan till en viss tidpunkt och då få en ögonblicksbild hur distributionen av olika typer av värden och förhållanden såg ut vid just denna tidpunkt.

Bitcoins relation till blockkedjan?
Bitcoin är en kryptovaluta som bygger på blockkedjeteknologi. En av många, skall tilläggas, då det idag finns mer än 700 kända kryptovalutor, dock endast strax över 10 stycken med ett värde över 10 miljoner ­dollar. Bitcoin är utan tvivel den största och likaså den som fått mest medial uppmärksamhet och nått bredast spridning.

Bitcoin är helt fristående och distribuerad, vilket innebär att ingen centralbank eller annan institution kontrollerar den. Istället bygger valutan på att vanliga människor ansluter sig till nätverket och använder datorkraft för att ta del av blockkedjan och övervaka transaktioner. Värdet på en Bitcoin styrs helt av tillgång och efterfrågan. Den skulle därmed kunna hävdas vara en dubbel fiatvaluta, eftersom den varken har täckning av guldreserv eller någon institution bortom det distribuerade nätverket som garanterar dess värde. Skapandet av nya Bitcoins, så kallad ’mining’, sker genom kryptografiska beräkningar enligt en algoritm som gradvis blir mer och mer avancerad och därmed kräver ständigt ökande datorkraft. Mängden nya Bitcoins halveras därför ungefär var fjärde år och runt år 2140 beräknas det på förhand definierade maxantalet på 21 miljoner Bitcoins nås. Tanken bakom detta förfarande är att omöjliggöra skapandet av oförutsedd inflation genom att öka penningmängden utöver den förutbestämda takten.

Även om huvudboken är distribuerad och öppen för alla och hela transaktionshistoriken därmed synlig, går det inte att utan vidare spåra en transaktion till en individ. Transaktioner styrs istället till adresser, som kan likställas med exempelvis telefonnummer. Du kan ha hur många adresser du vill och därmed för ökad sekretess välja att använda varje adress endast en gång.

Bitcoins är tvärt emot namnet egentligen inte ’digitala pengar’ i meningen att ett digitalt mynt (exempelvis i formen av en fil) byter ägare från en dator till en annan, utan endast kryptografiskt godkända överföringar av värde aktörer emellan baserat på blockkedjeteknologi.

Den disruptiva kraften i blockkedjan
Det intressantaste med Bitcoin är, enligt mig, inte valutan i sig, utan att den genom att vara den första tillämpningen av blockkedjan som fått bred spridning så tydligt påvisar potentialen hos teknologin.

Att synen på banken och behovet av finansiella tjänster kommer förändras när det säkert och friktionsfritt går att överföra värde direkt mellan aktörer är troligen ingen högoddsare. Det innebär också att inträdesbarriärerna att starta morgondagens bank eller finansinstitut kraftigt minimeras, vilket öppnar upp för en fragmentering och specialisering av marknaden med många mindre aktörer i likhet med vad som redan börjar skönjas i fintech-industrin. Men blockkedjans användningsområden skapar möjligheter för intressant disruption och tjänsteutveckling i en mängd olika branscher bortom det uppenbara och förutspås av många innebära samma förändring för transaktioner och värdeutbyten som streaming innebar för bland annat musik och TV eller datatrafik för traditionell telefoni.

Patientjournaler och medicinska register, spel och odds, försäkringsavtal, fastighetsregister och bostadsköp, röstningsförfaranden och demokratiska processer, peer-to-peer-lån mellan privatpersoner. Listan på potentiella tillämpningar bortom valutor och finansiella tjänster kan göras lång.

Några exempel ur verkligheten:
Ethereum är en distribuerad plattform för smarta kontrakt, utan någon risk för stille­stånd, bedrägerier eller censur. Den erbjuder ett slags ekosystem för andra aktörer att använda när de bygger egna tjänster baserat på blockkedjan.

Everledger erbjuder en certifiering, spårning och transaktionshistorik för diamanter och andra fysiska tillgångar med högt värde och unik identifikator som gör dem möjliga att spåra, baserad på blockkedjan.

Maidsafe har ambitionen att skapa ett ’nytt’ Internet, där vår data är decentraliserad genom blockkedjan snarare än i händer på stora aktörer som Facebook och Google och därmed blir omöjlig att hacka eller missbruka.

Holberton School i Kalifornien använder blockkedjan för att verifiera utfärdandet av akademiska certifikat och diplom och omöjliggör därmed för studenter att fuska och uppge poäng eller diplom de inte har.

IBM och Samsung använder blockkedje­teknologi i ett gemensamt projekt för att möjliggöra för uppkopplade enheter (IoT) att identifiera och prata med varandra utan behovet av en central hub.

Vad bör man göra som CFO?
Även om teknologin än så länge är någonstans där Internet var runt 1996 och storskalig användning av blockkedjeteknologi för de allra flesta företag sannolikt ligger något till ett par år bort i tiden, är potentialen med teknologin i en globaliserad och digital värld med allt högre tempo tydligt. Som CFO bör man redan idag börja utforska och experimentera med koncept och användningsfall kring de affärsprocesser och finansiella dito där teknologin kan användas.

Kärnan i blockkedjan är den distribuerade huvudboken, vilken kan bidra till att bland annat sänka kostnader, skapa nya tjänster, effektivisera, öka säkerheten och minska risken samt inte minst förbättra likviditeten. Därmed ligger det nära till hands att tro detta förr eller senare landar på CFO:s bord.
Genom att börja nu blir du som CFO proaktiv in i att transformera organisationen. Och inte minst – du har ett genomtänkt svar på hur organisationens strategi kring blockkedjan ser ut den dag frågan kommer upp.

Christoffer Vollmer
About Christoffer Vollmer 4 Articles
Christoffer Vollmer är Senior Strategikonsult på Forefront Consulting Group.