C-3PO – din nya medarbetare?

Man kan inte låta bli att tänka på Star Wars och droiderna C-3PO och R2-D2 när man läser den så kallade Oxfordstudien av Carl Benedikt Frey och Michael Osbourne. Studien handlar om automation och den har fått stor uppmärksamhet, inte minst tack vare att den förutspår att hela 47 procent av den amerikanska arbetsstyrkan riskerar att få sina jobb ersatta – av robotar.

Nationalekonomen Stefan Fölster har ”översatt” Oxfordstudien till svenska förhållanden och fann då att här i Sverige skulle hälften av alla arbeten kunna automatiseras inom de närmaste åren.

Alltså ännu värre än i USA. Eller är det en ännu större möjlighet?

Med robotar avses förstås inte droider som i Star Wars, utan dels robotar som tar hand om olika manuella sysslor och dels mjukvarurobotar som automatiserar processer som man mer förknippar med manschettarbete.

Känner du dig orolig? Det tror jag inte att du behöver vara. Det bästa sättet att förstå vilka arbetsuppgifter som kan automatiseras är att lära sig vad det är som hindrar automation. Kort sagt: är du en social person, med starkt kreativ läggning och förmåga att snabbt ta in nya intryck och tolka dem på ett värdeskapande sätt – då kommer det att vara svårt att automatisera dig. CFO-rollen är för svår och komplex för att automatiseras.

Däremot kommer du säkerligen att ganska snart ha åtskilliga robotar runt om dig, istället för dina gamla vanliga medarbetare. Mer om detta strax.

Det finns en sak till som är svår att automatisera – människans förmåga att göra en mängd olika saker med sina händer. En robot kan upprepa extremt komplexa rörelsemönster men man kan – ännu – inte lära den hjärnkirurgi.

Automation har blivit en het potatis politiskt. Det beror på flera saker, främst det faktum att vi (inte bara i Sverige) har en befolkningsutveckling där allt fler blir äldre. För att fylla alla pensionärers skor så kanske man måste stoppa robotar i dem.

Den andra viktiga faktorn handlar förstås om konkurrenskraft. Det är naturligtvis mycket billigare att låta en robot utföra en uppgift än en människa. Och roboten kan ju dessutom jobba på dygnet runt.

Vad är det då som håller utvecklingen tillbaka? Tidningen Chef frågade nyligen cirka 800 chefer om deras erfarenheter av automation. Cirka 40 procent sade att automation redan ersatt olika arbetsuppgifter på deras arbetsplatser och cirka en fjärdedel hävdade också att detta lett till personalnedskärningar.

Dock trodde få chefer – 5 procent – att deras eget jobb skulle komma att automatiseras. Man undrar litet hur dessa chefer egentligen har det på jobbet.

Cheferna i undersökningen ser i stort sett mycket positivt på automation, även för en del av chefssysslorna. 65 procent ser automation som ett sätt att spara tid och därmed

kunna engagera sig mer i andra saker än rutingöromål. Dock antyds i undersökningen att den genomsnittlige svenske chefens relativt höga ålder gör att man ibland inte riktigt inser vad automation kan innebära i ett litet större perspektiv.

Oxfordstudien listar drygt 700 olika yrken och rankar dem efter hur lätta de är att automatisera. Den här rankningen ser inte helt logisk ut, innan man förstår vad automatiseringen innebär. Ett av de jobb som enligt studien är lättast att automatisera är exempelvis urmakarens. Urmakare? Det låter som ett svårt jobb för en lekman, men uppenbarligen är det ett yrke som i och för sig kräver precision och stadiga händer – men inte mycket fantasi eller kreativitet.

En bilmekaniker eller murare är mycket svårare att robotisera, särskilt om vederbörandes uppgift är att göra en första bedömning av vad som behöver repareras eller byggas. Detta eftersom det krävs både erfarenhet och kreativitet för att snabbt kunna ta in och processa den information som bilvraket eller byggprojektet ger.

För en CFO så är listan över de jobb som är enklast att automatisera intressant. Här finns nämligen flera ”typer” som man känner igen från ekonomiavdelningen. Det handlar förstås om datainmatning, avstämning, granskning, sammanställning, rapportering, konsolidering etc – du har förmodligen ganska många personer runt om dig som dagarna i ända håller på med sådana här uppgifter.

En annan färsk studie, från E2E Research, visar hur stora företag (omsättning mellan 500 miljoner dollar och 3 miljarder dollar) ser på automation. Drygt 500 chefer intervjuades, 57 procent i USA och resten i Europa.

Denna studie är intressant, för den frågar inte huruvida bolagen automatiserar eller inte (och i så fall vad) utan är mer inriktad på att ta reda på varför man automatiserar. Vad är drivkraften? Svaret: att spara och tjäna pengar, samt att skapa en bättre förståelse av sin verksamhet.

Mest intressant i denna studie tycker jag är kopplingen mellan automation och analys. De flesta av respondenterna menar att automation i sig snabbar upp processer, minskar antalet fel, ger i princip oändlig skalbarhet och minskar kostnader. Allt detta är ju jättebra och högst relevant för CFO:ns arbete. Men det är inte allt. När automationen väl är gjord så har man en stor mängd data av hög kvalitet som man sedan kan utforska för att bättre förstå sina kunder och sin verksamhet.

I den här studien uppger informanterna att de automatiserar mellan 25 och 40 procent av sina dagliga sysslor. Det vanligaste är att man börjar med som är enklast – man kanske får in en massa information på papper (försäkringsbranschen, sjukvården, bank & finans) som relativt enkelt går att digitalisera. När pappret är digitaliserat är det inte svårt att automatisera nästa steg, och så vidare.

Denna typ av automatisering utgör lejonparten av det som redan är automatiserat i de processer som är viktiga för en ekonomifunktion.

Det som kallas Intelligent Process Automation (IPA) behövs när man vill automatisera mer komplexa processer. Många av respondenterna i undersökningen från E2E Research håller på att införa detta och en del har till och med hunnit utvärdera arbetet. Cirka 20 procent av de som infört IPA uppger att man kunnat minska sina kostnader med mer än 15 procent. När man tittar på hur det ser ut i olika branscher så sticker sjukvården ut, antagligen mest i USA. Över en fjärdedel av respondenterna inom vården hävdar att man lyckats minska sina kostnader med över 15 procent med hjälp av IPA.

IPA används självfallet inte bara för att minska kostnader. Bankerna sticker ut i E2E Research studie, i och med att nästan hälften av dem säger sig ha ökat sin omsättning med minst 10 procent tack vare satsningar på IPA. Jag tror att smart användning av analys ligger bakom merparten av denna utveckling. När man väl fått på plats automatisering av processer för hantering av konton, lån, riskprofilering och mycket annat har man en ganska vass samling data som man kan använda på ett proaktivt sätt.

Jag tror att bankerna i E2E Research undersökning använder den högkvalitativa data som automatiseringen ger dem på just detta sätt – för att identifiera kundgrupper som går att utveckla, för att ta fram nya erbjudanden, för att identifiera lönsamma kunder och ta fram metoder för att försöka rekrytera fler kunder av samma typ.

Vi ser alltså en hel massa aktiviteter inom IPA, vilket dock inte betyder att det är enkelt att införa intelligenta automatiska processer. En så enkel sak som att tolka ett inskannat maskinskrivet ark papper så att en dator kan se det som en text istället för som en bild kräver åtskilligt med avancerad teknik. Just detta finns det ju färdiga lösningar för, men vad krävs för att ersätta en kundserviceperson i ett call center?

Att tolka tal, med alla olika röster, dialekter, språk, är väldigt svårt. Om man lyckas tolka tal så återstår sedan ”bara” att skapa kundservicens tal – och att få igång en intelligent dialog.

Automation av även de enklaste processer där människor interagerar kräver oftast någon sorts tolkning som är svår att åstadkomma. Det är därför som det är jättesvårt att automatisera den bilmekaniker som tar den första titten på en krockad bil och beslutar vilka åtgärder som måste vidtas, medan det är relativt enkelt att automatisera en telefonsäljare. Let’s face it – en telefonsäljare ger dig inte mycket utrymme för interaktion. Telefonsäljare arbetar efter stenhårda manus, manus som är så strikta att en maskin i många fall rent av gör jobbet bättre.

Mer komplicerade processer, där IPA kommer till sin rätt, kräver ofta avancerad teknik. Det kan vara autonoma beräkningar, artificiell intelligens, avancerad mönsterigenkänning, maskininlärning, taligenkänning, talsyntes och mycket annat. Har man inte en väldigt avancerad – och dyr – it-avdelning så kan det vara svårt att dels bena upp vad man behöver för teknik och dels få all denna teknik på plats.

Men tillbaka till CFO:ns alla medarbetare. Ska man vara helt krass så skulle du kunna robotisera nästan alla medarbetare som gör samma sak i dag som de gjorde i går. Den handfull kreativa och sociala medarbetare som ständigt skapar insikter, relationer, värde – de ska du å andra sidan vara väldigt rädd om.