Finansinspektionen publicerade i mars två promemorior som påverkar bankers utlåning till företag. En promemoria ger ändrade riskvikter för beräkning av kapitalkrav och den andra stipulerar nya regler avseende löptider. Reglerna ökar kapitalkraven för företagslån. Korta krediter blir dyrare att tillhandahålla för bankerna, och båda reglerna riskerar driva upp räntorna och/eller minska tillgängligheten av banklån för företag. Finansinspektionen har givit bankerna 2016 för implementering av reglerna. Det tar dock tid att styra om bankernas kundansvariga, och effekten lär kännas av först under Q3 och Q4 i år.
Avsättningskraven ökas
I mitten av mars kom nästa besked från Finansinspektionen. Avsättningskraven till buffertfonderna som infördes efter förra finanskrisen ökas med cirka 8-9 miljarder kronor (källa: Dagens Industri, 2016-03-15). Reglerna påverkar bankernas utrymme till utlåning, men även den ränta bankerna måste ta ut på företagskrediter. Kommer alla bolag att känna av effekterna?
Alla företag påverkas, men i olika grad. Bankerna har haft god kapitaltäckning och dessutom har investeringstakten och kredittillväxten varit begränsad. Vi ser dock tre områden som CFO:n bör bevaka i sin finansieringsstrategi:
- Bankens kundansvarige och dennes kunskap kring effekten av regelverken.
- Värdet av sidoaffären med banken.
- Efterfrågan på nyfinansiering.
Bankens kundansvarige: Basel III implementeras successivt och ska vara klart om 2,5 år. Därefter ryktas det om ett Basel IV… Regelverken träffar företagsutlåningen successivt, men också selektivt. Beroende på bankens kapacitet i sin företagsportfölj och bedömning av företagets risk, kommer övergången kännas av olika mycket för olika företag. Vissa banker styr lönsamheten hårdare, och effekterna av regelverken kan komma att variera mellan bankerna.
Bra sidoaffär
Sidoaffärens storlek är viktig. Levererar man som CFO en bra sidoaffär med stora riskfria intäkter för banken, då är det lättare att få lån till bra villkor. Lönsamheten för banken är väsentligt högre bland bolag med stora flöden. Som CFO väcks kanske en annan fråga. Är det lätt att få krediter, kanske det är dags att pressa villkoren i sidoaffären?
Efterfrågan på finansiering styrs av tillväxten i ekonomin. Nästan alla bolag vi träffar vittnar om väldigt låg investeringstakt. Finansieringsfrågan begränsas till refinansiering och en övervägande andel ser att ny finansiering aktualiseras först vid förvärv. Konjunkturen är osäker och finansiering är därför en svår timing-fråga för CFO:n. När investeringarna vänder upp och kreditefterfrågan ökar, riskerar detta att sammanfalla med nämnda regelverksförändringar.
Väldiversifierad funding över tid är därför viktigare än på länge. Många faktorer samverkar och CFO:n behöver beakta den sammansatta bilden i sin finansieringsstrategi. Vår uppfattning är att finansiering har varit enkelt under lång tid, men att det är dags att ta finansieringen på större allvar.
Löptiden är central
Förutom tillgänglighet och pris, är löptiden central för refinansieringsrisken. Många företag vittnar man om att ”korta pengar är väldigt billigt”. Med löptidsgolvet kommer de nya regelverken att göra det dyrare med korta löptider. Möjligen kan detta få effekt på efterfrågan och priset på längre krediter.
Fortfarande ser vi många företag som är helt beroende av sin bankfinansiering. Internationella jämförelser visar att i Europa och i Sverige är 80 procent av kreditvolymen bankfinansierad, medan 20 procent kommer från kapitalmarknaden. I USA har förhållandet länge varit det omvända. I Sverige har kapitalmarknaden ökat i betydelse, men en anmärkningsvärt stor andel av svenska företag är fortfarande helt bankfinansierade. Mot bakgrund av hur bankmarknaden kan komma att förändras, och att företagslån är koncentrerad till få företagsbanker, kan detta få oönskade effekter.
Amerikansk obligationsmarknad är väsentligt större och har en längre historik. Det är intressant att se vad en utvecklad marknad kan betyda för företagens tillgänglighet på finansiering:
Ovanstående diagram visar att i USA har obligationsmarknaden erbjudit en stabilare volym över tid där bankmarknaden (mörk linje) under perioder visar ganska branta volymnedgångar.
Endast 110 bolag
Nuvarande obligationsmarknad består av cirka 178 emittenter med emitterade volymer på ca 1 427 miljarder kronor. Rensat från stat, kommun, landsting och finansiella institut är det dock endast 110 bolag med totalt 209 miljarder kronor emitterat, där halva volymen och en tredjedel av bolagen är fastighetsbolag. Vi tror att det finns behov av förändring och redan nu finns det även alternativa obligationslösningar för mindre företag.
Varför obligationer om bankfinansiering är billigare? Tumregeln har historiskt lagt obligationsfinansiering cirka 25-30 procent högre än banklån. Teoretiskt ska bankfinansiering vara billigare, bland annat eftersom banken kontrollerar betalningsflödena och hanterar kontona för företaget. Dessutom är över tid bankens villkor stramare än villkoren i en obligation. De ökade kapitalkostnaderna för banken kommer dock att minska skillnaden mellan bank- och obligationsränta. Dessutom ser vi att en vidgad placerarkrets kommer att kunna påverka finansieringskostnaden. Många investerare har idag få eller sämre alternativ än direkta ränteplaceringar.
Utvärdering endast utifrån kostnadsränta räcker inte. Nyttan av obligationer kan dock vara svår att analysera. Mest uppenbar är refinansieringsrisken, men vad är värdet? Få finansieringskällor innebär en digital risk och man måste vara väldigt säker på att pris och volym är vad man önskar vid nästa refinansiering. Många företag löser detta med stora committade (men icke dragna) faciliteter. Överfinansieringen har dock en kostnad som bör beaktas vid jämförelse.
Ger större möjlighet
Villkoren för obligationslån och banklån är centrala att jämföra. Kovenanter och ställda säkerheter måste värderas vid en prisjämförelse. Beroende på likviditetsbehov, kan exempelvis ett lån med amortering vara väsentligt dyrare för företaget än en obligation. En obligation ger större möjlighet (utan tvång) att amortera när det passar företaget och marknadsläget är rätt. Att veta marknadspriset på sin skuld kan ha stort värde i beslut om nya investeringar, optimering av finansieringsstrukturen eller vid förhandlingar med banken avseende annan finansiering.
Minskat bankoberoende kan ge ytterligare förtjänster. Det är en enkel slutsats att dra utifrån att banksektorn har hög lönsamhet i sidoaffärerna och låg avkastning på låneboken. Således borde det finnas möjlighet att pressa marginalerna i sidoaffären. Detta förutsätter dock att företaget har andra upparbetade finansieringskällor som ger förhandlingsstyrka.
Sidoaffärens vikt kan bli en intressant fördel i förhandlingen. Halveras lånevolymen men banken får behålla sidoaffären, så tjänar banken förvisso färre kronor, men med väsentligt högre lönsamhet. Genom mindre lån, minskar bankens risk och företaget kan uppnå lägre ränta på resterande lån. Alternativt så har man skapat utrymmet i banken inför förvärv!
Exempel: Anta att ni betalar 9 miljoner i räntor och uppskattar marginalerna i sidoaffären till 2 miljoner. Beräkningar visar att en halverad kredit kan öka bankens lönsamhet i affären med ditt företag med 50–100 procent.
Exemplet ovan har flera rörliga parametrar. Främst storlek och lönsamheten i sidoaffären ger spridning i resultatet. Analysen ger dock ett entydigt resultat med en dramatisk lönsamhetsökning för banken.
Minskat fokus på finansiering
Den historiskt sett lätta banklånemarknaden har minskat CFO:ns fokus på finansiering. Låga räntor, snäva kredit-spreadar och liten investeringsaktivitet har dessutom givit CFO begränsade anledningar att bekymra sig över finansieringen. Vi tror att vi kan stå inför ett skifte, drivet av behoven att minska risk och kostnader. Som CFO råder vi till att översyn av bankrelationen utifrån några centrala frågeställningar:
- Hur bankaffären ut – ur bankens perspektiv? Är den balanserad eller subventioneras lånen med andra affärer?
- Hur ser vår tillväxt- och finansieringsstrategi ut?
- Hur mycket risk har vi i verksamheten och hur mycket finansiell risk (löptids-, ränte- och refinansieringsrisk) vill vi bära?
- Ska vi bredda finansieringen? Vad har vi att tjäna?
Tumregeln ”låna när du inte behöver…” innebär att agera medan man kan och har möjlighet. Förändrade regelverk och den ekonomiska utvecklingen kommer ge nya förutsättningar. Det kan bli trångt i dörren om man ska lägga om eller när man vill justera sin finansiering. En snabb analys kan räcka för att konstatera värdet av diversifierad upplåning.
Precis som sport är finansiering inte någon exakt vetenskap. Spelregler och verkligheten på finansarenan ändras dessutom över tiden. Bland investerare är alternativen få och jakten på avkastning fortsätter. Det kan förefalla snävt att endast delta i en marknad med 4-5 banker för sina lån, när marknaden för företagskrediter efterfrågas av så många fler.
Att nå en samlad bild av sidoaffären, utvärdera de olika alternativen och kostnaderna behöver inte vara en så omfattande övning, även om det är ett otränat område. Som mångkampare kanske det är just dessa grenar en CFO ska fokusera under OS-året 2016.