Dags för CFO att ta ansvar för bolagets marknadsvärde

En viktig fråga i ett börsnoterat företag är marknadsvärdet. Många företag brottas med ett lågt värde, men för alla bolag gäller att värdet ska vara rättvisande. Ett för lågt värde leder till missnöjda aktieägare och ett för högt värde skapar orealistiska förväntningar och kan försvåra nyemissioner.

Någon i företaget ska ta ansvar för aktiekursen. Det innebär inte att man påverkar börskursen men det är en skyldighet att förstå hur aktiekursen är uppbyggd och aktieägarnas uppfattning om bolaget. Investor relations var tidigare enkelriktad kommunikation från bolaget, men bolagsstyrning fungerar dåligt utan engagerade aktieägare. Företagets ledning ska, precis som när det gäller den egna varu- eller tjänstemarknadspositioneringen, ha en förståelse för hur det egna företaget är positionerat på kapitalmarknaden. Hur bygger man då upp företagets värdekarta? En vettig approach är att först studera rådande uppfattning om vad som utgör ett marknadsvärde och sedan systematiskt gå igenom de faktorer som förvränger det ideala värdet.

I sin enkelhet är värdet förväntade framtida kassaflöden diskonterade till ett riskjusterat nuvärde. Framtida kassaflöden är mer en funktion av vald strategi och organisationens effektivitet och behandlas inte här.

Riskjusterat nuvärde är dock direkt gripbart och är i sin helhet kopplat till den uppfattning som individerna på aktiemarknaden har – det vill säga bolagets historiska information och kommunikation. Individens uppfattning kan vara en medveten uppfattning, men även omedvetna uppfattningar spelar roll.

Utan att vi vet det har vi en syn på vissa företag som har påverkats av något i historien och som kan vara helt irrationell. Exempel på omedvetna uppfattningar kan vara att en svensk modern affärsbank av vissa alltid kommer att betraktas ha lägre trovärdighet inom företagsfinansiering eftersom rötterna finns inom jordbrukskrediter – irrationellt tänkande men en verklighet för vissa.

I företag med total transparens och trovärdig företagsledning använder en investerare en låg diskonteringsgrad på några procents premium över riskfri ränta, det vill säga 5 till 7 procent. När trovärdigheten är låg och informationen svårgenomtränglig är diskonteringsfaktorn hög, exempelvis 15 till 20 procent.



Investerares kvalitativa uppfattningar
om företag är helt avgörande för värdet. Kapitalmarknadsundersökningar visar att bra kommunikation kan ge ett premium om 15 procent och dålig kapitalmarknadskommunikation kan ge en rabatt om upp till 10 procent, således 25 procent sammantaget. Effekterna av bolagsstyrning och upplevd finansiell risk har lika stor betydelse för marknadsvärdet.

Som aktieägare är det därför rimligt att företagsledningen kan förklara hur företagets värde är uppbyggt. Värdestrukturen kan aldrig bli en vetenskap men att finna värdeorsakerna är viktigare än att kunna sätta exakta siffror på dem.

Det är väsentligt att inse att företagsledningen normalt har en annan syn på företaget än vad aktieägarna har. Geografisk och verksamhetsmässig expansion leder till ökad omsättning och vinst, men riskprofilen förändras vilket innebär att högre lönsamhet resulterar i lägre värde – uppfattningen är att risken ökat – diskonteringsfaktorn ökar. Riskuppfattningen är ett individuellt och dynamiskt förhållande och inte nödvändigtvis rationell.

För att få struktur i investerarkollektivets uppfattning är det klokt att studera de olika delområdena. Dessa är genomgående kvalitativa som exempelvis kundrelationer och uppfattningen om bolagets finansiella risk eller det underliggande värdepapperets funktionalitet. Jag tittar närmare på två kategorier här: finansiell risk och bolagsstyrning.

Vad avser finansiell risk kanske likviditet är den viktigaste. Förutom aktuell likviditet har omvärlden en uppfattning om bankrelationer, lånemöjligheter och nyemissionsmöjligheter. Uppfattningen bygger sannolikt på en omedveten historisk analys och känsla för verklig likviditet kombinerat med den egna uppfattningen om bolagets kassaflöde.

Bolagsstyrning är ett stort område. En viktig del är ägarbilden. Om bolaget har en större aktieägare finns misstanken att ägaren agerar till egen fördel och på andras bekostnad. Tydliga exempel kan vara att oro för att ägaren verkar för ökade utdelningar på bekostnad av företagets långsiktiga investeringsbehov. En rabatt på 25 procent kan bli följden av marknadens misstro mot ”fel” huvudägare.

Även styrelsens sammansättning är viktig för företagets värde. Om styrelsemedlemmarna har gamla sociala relationer eller är enbart män kan risken uppfattas som avsevärt större – igen med risk för stora rabatter på aktiekursen. Inom bolagsstyrning ligger även misstanken om manipulation av verkligt resultat. Om kassaflödet är mindre än visat resultat är det en varningsflaggning och riskuppfattningen får sig en törn.

Ett bra initiativ för CFO eller vd i bolag som är reaktionära avseende aktiekursen är att skaffa en bild över ägarnas riskuppfattning och vilka faktorer som är avgörande för värdet.

Det går då att identifiera förbättringsområden och en åtgärdsplan kan sjösättas. Det kommer att uppskattas av aktieägarna.