Därför är miljön en strategisk risk för företag

Annons

En utarmad miljö med färre arter och ekosystem som inte levererar tjänster innebär en strategisk risk för världens företag. Under de senaste åren har flera företag vidtagit åtgärder för att integrera miljö- och hållbarhetsarbetet i sitt riskarbete.

Enligt rapporten The Economics of Ecosystems and Biodiversity, förkortad TEEB, som har producerats av FN:s miljöprogram UNEP, med stöd av bland andra av PwC, EU och olika nordiska myndigheter bör företag i högre grad än idag ta med ekologiska faktorer som underlag för sitt beslutsfattande.

– Vi är beroende av hållbara ekosystem som levererar rent vatten, virkesråvara och livsmedel från oförorenad mark. Det är på ekosystemen vi bygger all mänsklig aktivitet.

Så beskriver Lars-Olle Larsson, partner på PricewaterhouseCoopers, vikten av ett ekologiskt perspektiv i affärsbesluten. Han kallar TEEB-rapporten en ”gigantisk pedagogisk insats” för att öka medvetenheten om frågorna.

– Jag är själv ordförande i Sveriges Finansanalytikers Förenings Corporate Responsibilty-kommitté. Där har vi utgivit rekommendationer om hållbarhetsarbetets redovisning till noterade bolag och sagt att analytiker – och nu talar jag om helt vanliga analytiker – ser denna rapportering som beslutsunderlag.

Lars-Olle Larsson tar den svenska skogindustrin som exempel på en bransch som förmått integrera hållbarhetsarbete i sin affärsmodell och menar att svenskt skogsbruk idag blivit världsledande i vad gäller hållbar affärsutveckling. Miljörörelsens kritik mot utdikning och användande av bekämpningsmedel och hårdare lagstiftning är två av faktorerna som bidragit till detta, men i dagsläget är investerares intresse för ekologisk hållbarhet en allt viktigare faktor.

– Just nu tror jag att investerare har en större påverkan på företagens vilja till anpassning bortom lagkrav än exempelvis miljörörelsens påverkan.

Enligt Lars-Olle Larsson är Rättvisemärkningen ett framgångsrikt exempel på hur hållbarhetsarbete kan bidra till affärsutveckling. År 2007 ökade försäljningen av rättvisemärkta produkter med 165 procent i Sverige jämfört med året innan. 78 procent av svenskarna säger sig känna till märket.

Även inom skogsnäringen kan märkning få stor inverkan. Här finns beteckningen FSC, Forest Stewardship Council, som garanterar hållbarhet och socialt ansvar.

– Skogsråvara blir mer och mer en begränsad resurs. Det leder till prispåverkan och ovanpå det kommer ett förändrat konsumtionsbeteende. När vi slår oss ner i trädgårdsmöblerna tittar vi allt oftare efter FSC-märket på möbeln som vi sitter i. Jag tror att man kommer att få svårt att vara på marknaden utan en sån märkning i framtiden.

En väg att göra hållbarhetsarbetet tydligare för potentiella investerare och andra intressenter är genom rapportering och redovisning. Lars-Olle Larsson berättar att revisorernas internationella samarbetsorganisation arbetar med att ta fram riktlinjer för en helt integrerad års- och hållbarhetsredovisning.

– Det sker en fantastiskt spännande utveckling på redovisnings- och revisionsområdet, vi har uppehållit oss mest vid den historiska finansiella resultatredovisningen, men nu kommer vi ju in i ett sakområde som också kräver framåtriktad information och breddad kunskap. Vi får bredda vårt fackområde, när de här upplysningarna kryper in i den integrerade årsredovisningen.

Ett svenskt företag som har relativt lång erfarenhet av hållbarhetsredovisning är SCA. Koncernen har fyra övergripande hållbarhetsmål som årligen följs upp, varav tre anknyter till miljön. Dessutom har SCA ett övergripande system för insamling och presentation av bolagets utsläpp till luft och vatten, samt resursutnyttjande.

– SCA är öppna och transparanta med hela sitt resursutnyttjande och miljöpåverkan. Det ser vi som enbart positivt att, eftersom det ökar olika intressentgruppers förståelse för vår verksamhet, säger Patrik Isaksson, vice President på avdelningen Environmental Affairs hos SCA.