Därför är vatten en CFO-fråga

Vatten, som en gång var en riklig resurs, börjar nu bli en bristvara som utgör ett växande finansiellt problem. Potentiellt kan vattenbristen inverka på handel och varuförsörjning och leda till ökade kostnader som skapar ökade priser på hushållsprodukter.

En del av problemet är att efterfrågan på färskvatten har fördubblats under de senaste 50 åren. Dessutom är det troligt att läget kommer att förvärras – omkring hälften av världens befolkning kan komma att uppleva vattenbrist år 2030.

Låt oss utforska orsakerna till vattenbristen, riskerna med den ökande bristen på vatten och utröna varför vatten även är en fråga för CFO.

Stockholm World Water Week
Stockholm World Water Week är ett globalt evenemang, arrangerat av Stockholm International Water Institute, SIWI, som sedan 1991 samlat intressenter från såväl privat som offentlig sektor för att under en vecka fokusera på vattenrelaterade frågor. Evenemanget fungerar som en mötesplats där en bred grupp intressenter träffas för att diskutera frågor om vatten- och energi-säkerhet samt andra vattenrelaterade utmaningar och möjligheter.

Under 2012 års World Water Week, som hölls i augusti, låg fokus på mat- och vattensäkerhet. Ett av de ämnen som lyftes fram i år var ”affärsrisker och möjligheter”. Detta kommenterades också i 2012 års upplaga av CDP Global Water Report, ”Collective Responses to Rising Water Challenges”. 2012 CDP Water Disclosure-informationen stöddes formellt av 470 investerare, vilka representerar en bolagsmassa med mer än 50 miljarder USD i tillgångar. Ett frågeformulär skickades till 318 företag som ingår i FTSE Global Equity Index Series (the Global 500), vilka är verksamma inom vattenintensiva sektorer eller är utsatta för vattenrelaterade risker.

Vattenrelaterade risker
En sammanställning av svaren visar att mer än hälften av de som svarade – 53 procent, vilket är en betydande ökning från 38 procent föregående år – hade erfarit en skadlig inverkan på verksamheten på grund av vatten, exempelvis avbrott i verksamheten.

Sammanställningen visar också en ökning av svarande som under året (2012) rapporterat att de varit utsatta för vattenrelaterade risker: 68 procent mot 59 procent 2011.

Vid sidan av de vattenrelaterade risker som identifierats, rapporterade 71 procent av de svarande sammanlagt 319 vattenrelaterade affärsmöjligheter, till exempel försäljning av nya produkter eller tjänster. Av de möjligheter som rapporterades förväntas 79 procent förverkligas inom de kommande fem åren, en del med en försäljningspotential på över 800 miljoner euro år 2020.
De fakta som ligger till grund för vattenrelaterade frågeställningar och hur dessa representerar såväl affärsrisker som affärsmöjligheter är övertygande.

En stor del av världen lider av torka, vilket visat sig tydligt under en stor del av 2012. Under juli 2012 var nästan 56 procent av USA:s delstater drabbade av torka, vilket är det största området i den amerikanska U.S. Drought Monitors tolvåriga historia. Delar av den koreanska halvön har under året kämpat med den värsta torkan på över hundra år och i Ryssland utgör torkan ett allvarligt hot mot vetet som är en mycket vital gröda för området.

Ökad vattenkonkurrens – flera orsaker
I Corporate Water Strategies klargörs hur osäker vattentillgången verkligen är. Trots att den globala vattenmängden är konstant – vatten varken skapas eller förstörs – finns det ett antal makroekonomiska orsaker till den ökande konkurrensen om denna livsnödvändiga tillgång:

Ökad folkmängd. 2030 kommer den uppskattade folkmängden i världen vara 8 miljarder – mer folk behöver mer vatten.

Ekonomisk tillväxt. Världsbanken spår en tillväxt om 6 procent i utvecklingsländerna och 2,7 procent i i-länder under de närmaste 20 åren. För att uppnå detta krävs rent vatten i tillräcklig mängd. Omkring 70 procent av den globala vattenförbrukningen är hänförlig till jordbrukssektorn – en kritisk faktor för livsmedelsbranschen. Även andra branscher såsom energi, konfektion och produktion av halvledare kräver stora mängder vatten.

Medelklassens frammarsch. Allteftersom befolkningen klättrar på den ekonomiska stegen tenderar de att konsumera mera – allt från energi till mat och förbrukningsartiklar, och för produktionen behövs vatten. Speciellt förändringen av matvanor, från att huvudsakligen livnära sig på spannmål och grönsaker till en föda som innehåller mer protein, kräver mer vatten i hela produktionskedjan.

Ökad urbanisering. Ungefär hälften av världens befolkning lever i städer. I Kina kommer uppskattningsvis en miljard människor att leva i städer år 2050, vilket blir den största koncentrationen av befolkning i världen. När människor flyttar till städerna ökar de oftast sin vattenförbrukning, vilket inte nödvändigtvis betyder att det kommer att finnas tillräckliga mängder vatten i just det området. Dessutom kan denna koncentration av människor leda till att industrin, hushållen och ekosystemet blir konkurrenter om vattenresurserna.

Tre huvudkategorier av risker
Ovanstående faktorer gör vatten till en allt knappare resurs i en tid då efterfrågan är stor. Konsekvenserna för företag och deras CFO:er är olika. Till exempel, om ett företag har en tillväxtstrategi som inkluderar tillväxtmarknader som Indien, Kina eller Afrika står de inför en allt större vattenbrist. För bolag med väsentliga leverantörer i dessa regioner finns det även reella risker som kommer av att inte ha tillräckligt med vatten för att odla grödor eller tillverka produkter.
Effekterna är redan kännbara. Enligt Carbon Disclosure Projects (CDP) Water Disclosure Report, säger cirka 40 procent av företagen att de upplever vattenrelaterade risker redan nu. Nästan 60 procent uppskattar att de förväntar sig vattenrelaterade risker inom de närmaste 6 åren.

Riskerna återfinns i tre huvudkategorier:

Fysisk brist. Den potentiella bristen på vatten får reella konsekvenser för den operativa kontinuiteten. För ett företag som tillverkar drycker kan minskad vattentillgång störa tillverkningsprocessen och leda till inkomstbortfall. Otillräcklig tillgång till vatten kan hindra eller fördröja utvecklingen av skiffergas och brist på vatten för kraftverkskylning kan störa energiproduktionen. CFO bör ställa sig frågan: ”Har jag tillräckligt med vatten av rätt kvalitet och kvantitet när jag behöver det och där jag behöver det?”

I områden med rådande eller potentiell vattenbrist finns inte bara risk för att verksamheten störs, utan även en risk för att verksamheten måste stängas ned under en period tills vattentillgången har återställts.

Legala risker. På grund av att det inte finns något substitut för vatten har de legala föreskrifterna avseende vatten ökat globalt. I Australien och Sydafrika har till exempel förändringar i förordningar och prissättning genomförts för att tillgodose behovet av vatten för jordbruk, handel och hushåll (se även faktarutan allra sist i artikeln).

Ny lagstiftning kan öka driftskostnaderna och utlösa ett fördelningssystem som utesluter anskaffning av vatten under perioder av torka eller minskad tillgång. En viktig fråga som en CFO bör fundera över är därför ”Vilka vattenrelaterade bestämmelser kommer att förändras och/eller bli strängare?”

Dessutom är det inte bara en fråga om tillgång på vatten utan också en fråga om kvalitet och rening. Urbanisering och industriell expansion medför stora påfrestningar på lokala avloppssystem och leder ofta till striktare miljöregler. Avloppstariffer och tilläggsavgifter skiftar, men underdimensionerade anläggningar kan medföra försening av hanteringen av spillvatten och orsaka avbrott i verksamheten.

Risk för försämrat anseende. Investerare och andra intressenter bryr sig om vatten. Det finns ett antal fallstudier där företag har påverkats negativt på grund av att intressenter inom ett avrinningsområde eller flodområde inte uppfattat att företagens verksamhet sköts på ett ansvarsfullt sätt avseende vattnet. Även själva uppfattningen att företagets vattenhantering inte sköts på ett ansvarsfullt sätt är ett problem när nästan vem som helst har möjlighet att påverka ett företags anseende.

Handlar om lokala åtgärder
Det finns andra risker förknippade med vatten på grund av dess växelverkan med energi. Vi kan inte generera energi utan vatten och vi kan inte tillhandahålla tillräcklig vattenförsörjning utan energi.
Enbart i USA förväntas behovet av färskvatten öka med 165 procent för att möta den uppskattade ökningen av efterfrågan på energi år 2030. Emellertid är detta ett globalt problem.

En färsk undersökning visar till exempel att termoelektrisk kraftproduktionskapacitet i Europa skulle minska med 6 till 19 procent mellan 2031 och 2060 på grund av brist på kylvatten för kraftverk. I Sverige är brist på kylvatten inte primärt en fråga om vattenbrist, utan snarare en fråga om kylvattnets kvalitet.

Med stora kärnkraftverk belägna längs kusten där man utnyttjar saltvatten för kylning kan problemen däremot vara kopplade till att maneter, musslor och alger blockerar kylsystemen.

Om man tittar på den svenska energimixen, där vattenkraft utgör cirka 45 procent av den totala elproduktionen, har torra och regnrika somrar redan i dag betydande effekter på elmarknadspriserna.
Med förväntade temperaturökningar och kortare vintersäsonger i Sverige kan vårfloden komma tidigare och vattenvolymerna kan öka i norr och minska i söder vilket kan påverka elproduktionen i olika regioner.

Variationerna i nederbörd under året väntas medföra ökade svårigheter med att prognostisera elpriset, men kan också innebära problem med dammsäkerhet och risk för fler översvämningar i låglänta områden.

För att förbereda sig för brist på vatten måste man först förstå vilka risker och möjligheter vatten skapar i värdekedjan. Du måste ta reda på hur mycket vatten som används i din verksamhet och även i hela produktionskedjan, det vill säga hos leverantörer, i egen produktion och vid framtida destruktion. Därefter bör du ta reda på var, geografiskt, du använder vatten och hur du hanterar spillvatten.

Tillgången på vatten må vara ett globalt problem, men handlar ändå till mångt och mycket om lokala åtgärder eftersom den egentliga byggstenen är vattentäkten.

Kartläggning av riskerna
Att fastställa sin vattenhantering, både vattenförbrukning och hantering av spillvatten, är en viktig del i vattenstrategin. ”Water footprinting”, vilket innebär att fastställa vilken mängd vatten som ska användas för att framställa en specifik produkt inom ett specifikt geografiskt område, är en metod som nyligen börjat användas och som är under fortsatt utveckling. Dessutom kan kartläggningen av risker mätas genom användande av avancerade riskhanteringssystem.

Det finns verktyg för kartläggning av risker som publiceras av icke-statliga organisationer, så kallade non-governmental organizations, därtill finns mer sofistikerade verktyg för identifiering och prioritering av risker inom ramen för strategiarbete och riskhantering. En del av processen består i att beräkna hur risken påverkar verksamhetens värde, vilket i huvudsak innebär fysiska risker, regulatoriska risker och risker avseende försämrat anseende på marknaden och i samhället, detta i syfte att bedöma den ekonomiska innebörden av bolagets vattenrelaterade risker.

Baserat på denna analys kan företaget komma fram till metoder för att minska vattenrelaterade risker. Det uppenbara är att förbättra effektiviteten genom att försöka driva verksamheten med mindre vatten eller inget vatten alls.

Andra sätt kan bestå i systemtänkande och involvering av andra intressenter för gemensamma åtgärder, allt i syfte att i möjligaste mån säkerställa att det finns vatten, när och där det behövs. På motsvarande sätt kan gemensamma eller kollektiva åtgärder behövas för att övervaka att spillvatten tas om hand i rätt tid och på ett kostnadseffektivt sätt.

Även andra specifika processer som involverar vatten kan behöva en granskning. Beslutsprocessen om var olika verksamheter och enheter bör lokaliseras kan vara ett sådant exempel. En del företag har goda kunskaper om huruvida det på en viss plats finns tillräckligt med vatten av önskad kvalitet.

Halvledarindustrin använder exempelvis så kallat ”ultrarent vatten” i produktionen av mikrochips, ett vatten som måste hålla en speciell kvalitet. Andra företag kanske måste fatta beslut om ifall det är mer lönsamt att tillverka en produkt någon annanstans och frakta den till ett område med brist på vatten, snarare än att lösa problemet lokalt.

En del företag beslutar sig för att vara verksamma i områden med knapp vatten-tillgång och måste därför effektivisera användandet av det vatten som finns tillgängligt, och tillsammans med andra intressenter utveckla strategier för att hantera vattenbristen och dela på de befintliga tillgångarna.

Dags för CFO att agera

I samband med förvärv bör vatten och energiförbrukning utgöra en riskkomponent som bedöms, bland annat, i samband med så kallade due diligence-förfaranden, framförallt avseende industrier i konsumentbranschen. Vid förvärv av ett bolag bör man känna till bolagets ”vattenriskprofil”. Vatten bör behandlas på samma sätt som andra traditionella risker – förstå risken och vad den innebär samt behandla den i enlighet med detta.

Alla framtidsutsikter gällande vatten behöver dock inte vara negativa. Att hantera vattenrelaterade risker kan också innebära stora möjligheter. Det kan till exempel finnas stora kostnadsbesparingar i ett aktivt arbete för minskad vattenförbrukning, särskilt då energi- och vattenanvändningen räknas ihop i en integrerad energi- och vattenstrategi.

Bristen på vatten kan dessutom vara en sporre till innovativa lösningar, produktutveckling, utökad marknadsetablering och nya affärsmöjligheter. I Sverige, där vattenbristen i dagsläget inte är någon prioriterad fråga, ser vi ändå en framväxt av vattenteknologiföretag. Företagen utformar sin verksamhet efter globala tendenser och behov och bidrar till en internationell expansion av produkter och tjänster inom vattenrening, avsaltning och hantering av spillvatten.

CFO:er i alla branscher bör redan nu utveckla en genomtänkt vattenstrategi, innan den blir till en uppenbar nödvändighet.
Till fördelarna med tidiga åtgärder kan nämnas: förbättrat varumärkesanseende, att bolaget upplevs ligga i framkant när det gäller att minska vattenförbrukning och vattenrelaterade risker samt att kontinuiteten i verksamheten säkerställs i en miljö som blir alltmer oförutsägbar.

På grund av oförutsägbarheten är det viktigt för CFO att förbereda sig på vattenbrist och därmed begränsa framtida problem och ekonomiska utmaningar.

table.foobar {
border: solid black 1px;
border-spacing: 10px;
}
table.foobar td {
border: solid black 1px;
}

Blanda inte ihop vattenpriset med värdet på verksamheten

Vattenfrågor utgör i dag ofta bara lite “brus” i en resultaträkning, men detta är något som kan komma att förändras.

Medan priset på vatten är extremt lågt, ökningen är ca 5 till 10 procent per år, är trenden, även i Sverige, att vattenavgifterna ökar. Under 2012 var den genomsnittliga ökningen 4,5 procent. Branschorganisationen Svenskt Vatten ser naturligtvis positivt på prisökningstrenden men menar samtidigt att ökningen sannolikt inte är tillräcklig för att täcka investeringskostnaderna avseende infrastrukturen.

Svenskt Vatten har gjort analyser som visar att behovet av investeringar kommer att tredubblas under den kommande 20-årsperioden för att minska riskerna relaterade till klimatförändringar, en föråldrad infrastruktur och för att säkra tillgången på rent vatten. Under 2010 drabbades Östersund av en magsjukeepidemi som varade i mer än tre månader, förorsakad av Cryptosporidium-parasiten som förorenat stadens dricksvatten. Detta har resulterat i nya nationella rekommendationer för hur dricksvattenförsörjningen ska kontrolleras.

Som ett svar på ihållande torka har många länder vidtagit åtgärder för att omstrukturera prissättningen av vatten. Australien är ett utmärkt exempel på hur kommunalt förhållningssätt och prissättning har förändrats för att hantera ökad vattenbrist och ihållande torka. Reformerade prissättningsmetoder genom att bland annat ändra tariffer för att premiera effektiv vattenanvändning, har lett till minskad vattenkonsumtion i städerna.

För många CFO:er är det hög tid att inkludera vattenfrågan i den vanliga riskbedömningen. När allt kommer omkring är vatten inte någon större kostnad, så länge det finns tillgängligt. Men den dag det inte längre finns där som en lättillgänglig resurs – då står vi inför ett riktigt stort problem.

Om skribenten: William Sarni är director & practice leader,
Deloitte Consulting och Fredrik Jonsson
är partner & leader, Deloitte Sweden Energy & Resources och är gästkrönikörer på CFOworld.