Därför bör ditt företag ha lägre ränta

Efter år av diskussioner kunde Ministerrådet och EU-parlamentet under sommaren 2013 besluta om nya kapitaltäckningsregler.

Trots att överenskommelsen träffades först den gångna sommaren har diskussionerna sedan flera år påverkat företagsräntorna. En viktig del i de nya reglerna är nämligen att bankerna allt annat lika i större utsträckning måste finansiera sin utlåning med eget kapital.

Vetskapen om de stundande förändringarna har gjort att bankerna sedan flera år har ökat sina marginaler på nya företagslån. Detta med stöd i att kostnaden för eget kapital är högre än för lånat kapital och i att skärpta kapitalkrav därmed kräver högre marginaler för att lönsamheten ska vara oförändrad. Bankerna har alltså varit tydliga med att kostnaden för skärpta kapitalkrav bör bäras av företagen.

Rimligheten i själva resonemanget har återkommande kritiserats av såväl finansminister Anders Borg som finansmarknadsminister Peter Norman och båda har framfört att stabilare banker, som blir följden av de nya reglerna, istället borde medföra att dess aktieägare sänker sina avkastningsmål. Ministrarna har alltså varit tydliga med att kostnaden för skärpta kapitalkrav bör bäras av bankerna.

I rapporten kallad Utvecklingen för företagslån kvartal 3 2013 som presenterades under december framgår hur bankernas marginaler och lönsamhet på nya företagslån faktiskt har utvecklats under senare år (se diagram 1 här nedanför).

Utifrån detta kan konstateras att diskussionen mellan ministrarna Borg och Norman handlar om kostnadsökningar som till stor del inte existerar. Jag ifrågasätter inte skärpningarna av kapitalkraven utan konstaterar tvärtom att storbankerna under tredje kvartalet 2013 i snitt finansierade sina riskvägda tillgångar med 5,5 procentenheter mer eget kapital jämfört med fjärde kvartalet 2010.

Det jag istället lyfter fram, och som framgår av diagram 2 här nedanför, är att riskvikterna på storbankernas företagslån under samma period har minskat i så stor utsträckning att minskningarna till största del neutraliserar de kostnadsökningar som allt annat lika blir följden av de skärpta kapitalkraven.
Vad jag menar kan illustreras med ett exempel: Ett företag lånar tio miljoner kronor. Banken finansierar lånet med en andel eget kapital och en andel lånat kapital. Matematiskt bestäms andelen eget kapital genom att lånesumman multipliceras med riskvikten och kapitalkravet.

Kravet på eget kapital blir då detsamma när riskvikten är 100 procent och kapitalkravet 6 procent som när riskvikten är 50 procent och kapitalkravet 12 procent.

Min uppfattning ligger även i linje med Finansinspektionens beräkningar som publiceras i Bankernas utlåning och räntor, kv 3:2013. Beräkningarna visar att de nya kapitalkraven från fjärde kvartalet 2010 motiverar en marginalökning på 0,17 – 0,36 procentenheter om hela kostnaden ska bäras av företagen och ingen hänsyn tas till att riskvikterna har minskat.

En sådan hänsyn skulle enligt mig bekräfta slutsatsen att det helt enkelt inte finns några nya kostnader av betydelse som behöver bäras av företagen eller av bankerna och som om de ska bäras av företagen motiverar marginalökningar.

Tvärtom finns det för segmentet små och medelstora företag kostnader som har försvunnit och där själva vinsten – enligt ett motsvarande resonemang – tillfaller företagen eller bankerna.

De nya reglerna innebär nämligen att riskvikterna på alla lån upp till 1,5 miljoner euro minskat och dessutom är detta förenat med att riskvikterna för lån i intervallet 0,6 – 1,0 miljoner euro beräknas enligt en annan och mer fördelaktig modell.

Konkret bör konsekvensen av förändringarna bli att små och medelstora företag i snitt får räntesänkningar på 0,5 – 1,2 procentenheter.

Om dessa minskade kostnader inte tillfaller företagen genom räntesänkningar menar jag att bankernas lönsamhet på vissa av dessa företagslån kommer att mer än fördubblas och vi får alltså då en situation där bankerna genom att hänvisa till skärpta kapitalkrav har höjt marginalerna samtidigt som marginalerna inte ens borde vara oförändrade utan istället lägre.

Det konkreta tipset är därför att alla företag måste våga ifrågasätta hänvisningar till skärpta kapitalkrav när marginalerna diskuteras och kombinera diskussionen med hur risken i företaget har utvecklats, det vill säga hur företagets kreditvärdighet och ställda säkerheter har förändrats från den senaste räntediskussionen.

Förståelsen för att risken har en minst lika stor betydelse för räntan som kapitalkraven är avgörande för att vinna framgång i en räntediskussion.
Dessutom bör alla små och medelstora företag själva ta initiativ till räntediskussioner och hänvisa till de lägre riskvikterna som från årsskiftet motiverar lägre marginaler och därmed lägre räntor.

Oavsett vad bankerna påstår kommer effekten att bli lägre företagsräntor eller högre lönsamhet för bankerna.

Om skribenten: Tommy Furland är grundare av Fundcurve och gästkrönikor på CFOworld.