Fackförbundet Civilekonomerna har under flera år kartlagt löneskillnaderna mellan kvinnliga och manliga civilekonomer. Resultaten har länge visat på betydande löneskillnader, där kvinnor tjänar mindre än män – trots att både kvinnor och män anser lön vara en viktig faktor i arbetslivet. I en annan undersökning av Civilekonomerna som presenterades under våren visade det sig att endast 9 procent av kvinnorna, jämfört med 30 procent av männen, tjänar mer än 40 000 kronor i månaden tre år efter examen.
I rapporten ”Varför tjänar kvinnor mindre än män?” har Civilekonomerna undersökt bakgrunden till löneskillnaderna i en kvalitativ studie. En förklaring till löneskillnaderna kan enligt undersökningen vara kvinnor och män har olika förhållningssätt till lön och löneförhandling; Kvinnor tenderar att ha reaktivt och passivt förhållningssätt medan män många gånger har en mer offensiv och aktiv hållning.
Kvinnorna i studien menar även att de ofta får ett negativt bemötande när de tillämpar en mer offensiv förhandlingstaktik jämfört med när en man gör det. Dessutom upplever många kvinnor att det saknas kvinnliga förebilder som är framgångsrika löneförhandlare.
– Både män och kvinnor värderar lön lika högt. Men män går oftare hårdare in i en förhandling medan kvinnor oftare intar en mer avvaktande position, och detta späder på skillnader i lön, säger Alexander Beck, utredningschef på Civilekonomerna, till Svenska Dagbladet.
För att skapa mer jämlika förhandlingsvillkor bör företag skapa tydliga former för lönesättning, exempelvis genom tydliga mål och lönekriterier, fastslår Civilekonomerna. I annat fall kan just sådana personer som har en passiv förhandlingsstrategi – i många fall kvinnor – missgynnas.
Även transparenta lönesättningskriterier som arbetstagare kan förstå och förhålla sig till kan bidra till en mer jämställd lönesättning på företag, menar Civilekonomerna i rapporten.
