Effektivaste sättet att ta ut pengar ur företaget

– Om jag tar 1000 kronor i lön så får jag ut 327 kronor (förutsätter 57 procents marginalskatt) av den, om jag använder de möjligheter som finns i 3:12 regelverket och tar ut 1000 kronor i utdelning får jag ut 589 kronor. Tittar man bara beskattningsmässigt är det klart att jag vill ta ut så mycket som möjligt i utdelning, men då tappar jag pension, sjukförsäkring, föräldrapenning och liknande.

Så sammanfattar Anders Lewander, partner på finansrådgivningsföretaget Exceed möjligheterna för ägaren till ett aktiebolag.

Ägaren kan alltid få ett schablonbelopp av två och ett halvt inkomstbasbelopp i utdelning med 20 procents skatt. Dock kan detta belopp höjas, utifrån huvudregeln där löneunderlaget avgör hur mycket utdelning ägaren.

– Ju fler anställda du har desto mer gynnas du, säger Anders Lewander.

Magnus Vennerström är skattejurist och Senior Tax Manager på revsions- och konsultföretaget Grant Thornton. Han instämmer i att huvudregeln kan ha stor inverkan på hur ägaren kan planera sina uttag. Han tar även upp den statliga inkomstskatten som en faktor att ta hänsyn till:

– Hur mycket man ska ta ut i lön beror på ens egen situation, ofta är en mix mellan lön, utdelning och pensionsavsättningar bäst. Man kan se till att lönen hamnar under brytpunkten för statlig inkomstskatt, så att man bara betalar kommunal inkomstskatt, hur hög den är beror förstås på vart i landet man befinner sig. Brytpunkten för att betala statlig inkomst skatt är 384 600 kronor (2010) så det är värt att ta hänsyn till, men man måste också tänka på att det man tar ut i utdelning inte ger några sociala förmåner. Har man möjlighet att ta en lön upp till den första brytpunkten för statlig inkomstskatt bör man göra det.

– För löneintensiva bolag är huvudregeln en enorm fördel, men den innebär också krav på hur hög lön man själv tar ut. Om de kontanta lönerna i bolaget uppgår till 4 088 000 kronor slår man i taket för löneuttagskravet om 511 000 kronor, men kan då som ensam aktieägare lyfta nästa 1,3 miljoner kronor till 20 procent effektiv skatt år 2011 och det får väl ändå anses vara ganska bra, säger Magnus Vennerström (se tabellen). En förutsättning för att kunna lyfta en utdelning i den storleksordningen är dock att bolaget genererar motsvarande vinster.

För den som vill utnyttja möjligheten att beakta kontanta löner i bolaget vid beräkningen av sitt gränsbelopp är det viktigt att aktieägaren ser till att uppfylla löneuttagskravet. Tar aktieägaren ut för låg lön går hon eller han miste om hela sitt lönebaserade utrymme. Det är därför viktigt att se över och planera sitt löneuttag inför årsskiftet.

Anders Lewander kommenterar:

– Ju fler löneutbetalningar du har i företaget totalt sett, desto mer gynnas du. Ju bättre samhällsmedborgare jag är, ju fler jag anställer, desto mer gynnas jag. Det utrymmet stegras ganska rejält när man kommit upp i en viss nivå.

I följande tabell illustreras hur stort utrymme för utdelning respektive lön, som utbetalda löner ger:


Källa: Exceed


Fakta: Beskattningsregler ägarledda bolag

Utdelningen från aktier kan komma att beskattas i både inkomstslagen kapital och tjänst. Utdelning upp till en viss gräns beskattas i inkomstslaget kapital med 20 procent (30 procent på 2/3 av utdelningen). Den del som överstiger denna gräns (som kallas gränsbeloppet) beskattas i inkomstslaget tjänst.

Gränsbeloppet kan räknas fram på två olika sätt: antigen genom förenklingsregeln eller huvudregeln.

Gränsbelopp enligt förenklingsregeln:

Förenklingsregeln är ett schabloniserat sätt att räkna gränsbeloppet på. Regeln innebär att du kan ta upp 127 250 kronor (2,5 gånger inkomstbasbeloppet år 2009) som kapitalbeskattad utdelning taxeringsåret 2011 om du äger alla aktierna i företaget. Beloppet 127 250 kronor fördelas på antalet aktier i företaget. Äger du 50 procent av aktierna blir ditt gränsbelopp för året alltså 63 625 kronor. Till det schabloniserade beloppet får du dessutom lägga till ditt eventuella sparade utdelningsutrymme.

Gränsbelopp enligt huvudregeln:

Beräknar du gränsbeloppet med huvudregeln ska du ta hänsyn till ett antal individuella faktorer: Omkostnadsbelopp x 12,20 procent + ett lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från förra året x 106,20 procent. 25 procent av de kontanta lönerna i företaget 2009 utgör det lönebaserade utrymmet som du får lägga till vid beräkningen av gränsbelopp. Om lönerna överstiger 3 054 000 kronor (60 gånger inkomstbasbeloppet 2009) får du dessutom ta med ytterligare 25 procent av den överstigande delen i beräkningen av gränsbelopp.

För att få tillgodoräkna dig ett lönebaserat utrymme måste du eller någon närstående lyfta kontant lön från bolaget om 306 600 kr + 5 procent x kontanta löner i bolaget eller 511 000 kronor (gäller år 2010).

Källa: Skatteverket