EU föreslår nya momsregler

EU-kommissionen tycker att momsreglerna bland medlemsstaterna är för röriga och föreslår därför ändringar som ska gälla för alla EU-medlemmar.

Annons

Idag finns det över 250 undantag från EU:s momsregler som medlemsstaterna kan utnyttja och det fungerar inte längre menar EU-kommissionen. Det blir för rörigt att hålla reda på och så har reglerna inte heller hängt med i den digitala utvecklingen.

Därför vill kommissionen införa nya enhetliga regler som ska gälla för alla EU-länder. I korthet går förslaget ut på följande:

  • två reducerade skattesatser mellan 5 procent och standardskattesatsen, som i Sverige är 25 procent,
  • en nollskattesats (noll procent = ingen debiterad moms på försäljning, men rätt till momsavdrag på kostnader),
  • en superreducerad skattesats mellan noll procent och reducerad skattesats
  • att den viktade genomsnittliga skattesatsen inte får understiga tolv procent, detta för att motverka risk för intäktsförluster, konkurrenssnedvridning, onödig komplexitet och juridisk osäkerhet.

Anna Sandberg Nilsson, momsexpert på Svenskt Näringsliv, har analyserat förslaget och skriver i ett blogginlägg följande:

Pandoras ask är nu öppen och önskemålen om låg moms på allt fler varor och tjänster kommer att dugga tätt. Vad ska ha hög, låg eller dold moms blir då frågan? Det är lätt att ha åsikter om att viss vara eller tjänst ska ha låg moms men att diskutera effekterna av undantagen verkar vara en svårare diskussion att väcka.

Det behövs en politisk diskussion om undantagen och vilka effekter dold moms och kumulativa effekter får. Den svenska momsbasen är 52 procent av en ideal bas och nästan halva den ideala skattebasen består av undantagna transaktioner (40 procent) och reducerade skattesatser (åtta procent). Hög, låg eller dold moms är, som sagt, frågan – men vad är svaret? Om man söker detta hos OECD, EU, IMF och momsforskarna är svaret en bred momsskattebas.

Förslaget ska nu skickas vidare till Europaparlamentet och Europeiska rådet. Alla medlemsländer måste vara överens för att förslaget ska gå igenom och något beslut i frågan kan vi inte förvänta oss förrän 2022 som tidigast.