Experten om 11 finansiella myter

När vi växer upp är vi tvungna att ta till oss våra föräldrars världssyn och gradvis riktas vårt förtroende mot kompisar och skolan. Så det vi lär oss när vi läser ekonomi är vi tvungna att acceptera. Om inte annat för att klara tentorna.

Har man väl accepterat ett förhållande är det svårt att vända sig emot det och kritiskt granska det. Men myter är det farligaste som finns. Enkla lögner som hoppar på oss är enkla att se, men de stora sammanhangen, myterna vi vuxit upp med, har vi svårt att tro att de kan vara falska.

Följ med så går vi på upptäcktsfärd bland några av de stora ekonomiska missuppfattningarna.

Myt 1: Marknaden ställer vissa krav

Oavsett hur man vrider och vänder på det så finns det inga individer som utgör marknaden. Tvärtom så tycker alla tillfrågade att marknadskraven är befängda. Man kommer närmast det man tror är marknaden om man studerar börsjournalister som letar efter uppseendeväckande nyheter och därför ser styrelserna i börsbolagen till att inte tillgodose dem, det vill säga man avviker inte från den trygga förutsägbara vägen och blir uthängd i en artikel.

Världen skulle vara en bättre plats om bolagsstyrelserna rätade ut ryggen och riktade in bolagen på det som är långsiktigt bäst för aktieägarna, kunderna och de anställda, oavsett om någon ytlig journalist har en avvikande uppfattning.

Det finns ingen ”marknad”.

Myt 2: Historisk information är viktig
Hundratusentals personer är engagerade i att lägga tillrätta, revidera, analysera och jämföra historisk ekonomisk information. Ur skattesynpunkt fyller historisk information en viktig rättviseaspekt men ur marknadsperspektiv har den begränsad nytta. Börsvärden är knutna till framåtriktade förväntningar och dessa påverkas inte så mycket av den gamla årsredovisningen som fotnotskramare skulle önska.

Den totala komplexiteten i olika redovisningsregler försvårar verklig analys och underlättar för bedragare. Tittar man på de mest värdefulla företagen finns inget i deras historia som påverkar deras nuvarande marknadsvärde. Det är helt och hållet en funktion av förtroende för strategi och ledning.

Omvärlden rör sig numera så snabbt att inte ens de av historiska resultat uppbyggda vinstmedlen spelar roll. Tvärtom, en stor kassa ökar sannolikheten för drastiska felsteg.

Myt 3: Börsnoteringen möjliggör kapitalförsörjning
Företag har tidigare sett noteringen som ett mål. I dag inser allt fler nyligen noterade företag att de hamnat i iskallt vatten. Fondkommissionärerna talar om ”placing power” när de placerar nyemitterade aktier hos ett fåtal spekulanter kring Stureplan. Den kategorin investerare har ett tidsperspektiv på ett par veckor och kommer att sälja så fort det gått att tjäna någon procent. Om aktien viker nedåt på grund av säljtrycket kallas det nynoterade bolaget ett lågkvalitetsbolag och den nedåtgående värdespiralen tar fart.

Myt 4: Det finns börsproffs
Det finns ingen som har en aning om vad som kommer att ske med enskilda aktier eller på marknaden i ett kort perspektiv, kortare än två till fyra år. I det längre perspektivet är det lönsamt att vara en duktig analytiker.

Kanske är det här den enskilt största myten. Ingen vet vad som kommer att ske i det korta perspektivet eftersom vi inte har en aning om hur köpare och säljare ser på marknaden. John Maynard Keynes beskrev aktiemarknaden som en skönhetstävling eftersom den var så svårtolkad, full av subjektivitet. Keynes menar att vi inbillar oss att det är bästa företagen som får en bra värdering när i själva verket vi inte har en aning om vad andra tycker är bra företag och vill köpa aktier i. Precis som vi inte vet vad domarna vuxit upp med för ideal.

Hallucinationerna om kommande kursvinnare är dock ett bra underlag för media, en plattform för att sälja annonser.

Myt 5: När vi tjänar pengar får vi rätt börsvärde
Människan är ekonomiskt fullkomligt irrationell och börsvärdet är endast till del uppbyggd av en hård ekonomisk kärna. Till övervägande del kan värdet kopplas till känslor, det vill säga vi köper aktier av samma orsaker som vi köper Coca-Cola: en liten del faktiska egenskaper, men huvudsakligen varumärket, finansvarumärket, företagets rykte.

Sett över lång tid följer börsvärdet den faktiska förmågan att generera kassaflöde, det vill säga på sikt följer börsvärdet det underliggande värdet, de har huvudsakligen samma utveckling. Men förutom att börsvärdet fluktuerar kraftigt om det inte finns långsiktigt lojala aktieägare, så har vissa bolag upp till femtio procents marknadsrabatt eller marknadspremium, till stor del beroende av deras relation till omvärlden. Här är ryktet – business reputation – eller finansvarumärket av väsentlig vikt.

Myt 6: Aktier är ett bra balanserat värdepapper
Entreprenören behöver inte ett faktiskt inflytande från investerare. Hade Ikea vuxit sig lika starkt med kravställande medaktieägare? Knappast. Kamprad hade aldrig klarat av de långa nödvändiga processerna med kortsiktiga spekulanter som med sitt minoritetsintresse kunnat föra juridiska processer. I dag när bolaget är färdigbyggt kanske aktier kunde vara ett bra sätt att öka kundlojaliteten.

Myt 7: Vi är ekonomiskt rationella
Läpparnas bekännelse. Alla vet intellektuellt att vi inte är ekonomiskt rationella, men så snart vi sagt det återgår vi till att agera som om vi vore logiska. Samma person som erkänner våra svagheter återgår till att fila på kvartalsrapporten, den enfaldiga produkt som bara innehåller historisk information. Detta trots att vi vet att viljan att köpa en aktie kommer av att vi gillar företaget och deras nuvarande agerande.

Vi fortsätter med vår ”investor relation” som om vi trodde att någon mer än en vilsekommen tomte brydde sig.

Myt 8: Etablerad bolagsstyrning fungerar
De enda som är nöjda med dagens bolagsstyrning är sfärerna som sitter med stora kontrollposter. För övriga intressenter, personal och aktiesparare, är den en chimär.

Myt 9: Det traditionella försäljningsperspektivet avseende kund fungerar

Vi är på väg mot en delningsekonomi som bygger på informella nätverk. Det går inte att arbeta mot kunderna. En förutsättning för överlevnad är att dela kundernas värderingar och arbeta med dem. De som är på väg att falla tyngst är bankerna, men andra kapitalintensiva bolag – som byggbolag och fastighetsbolag – behöver radikalt ändra hela sina världsbilder.
Strategibyte räcker inte. Det är en fullkomlig omstart som gäller och kräver en strävan efter att lösa riktiga samhällsproblem.

Myt 10: Utdelningar är viktiga för värdet

I verkligheten är utdelningar ett problem eftersom det ställer krav på att medel ska återinvesteras. Det finns mogna företag som inte har kloka återinvesteringsalternativ och de ska ut med pengarna. Men vi har fullt med företag som delar ut pengar trots att de har ett finansieringsbehov. Den ökade finansiella risken påverkar ofta värdet mer negativt än den positiva effekten av finansiell hävstång.

Gör inte som andra. Utvärdera vad som passar företaget och aktieägarna.

Myt 11: Belåning är viktigt för värdet
Efter vår senaste finanskris ändrades synen på finansiell risk. Vi måste kritiskt granska om värdet för aktieägarna av en finansiell hävstång finns där. Det är bra att räntekostnader kan kostnadsföras, men som med utdelning så kompenseras inte den negativa riskbilden av eventuell ekonomisk effektivitet.

Åter igen: ignorera vad andra gör och fatta beslut med rötter i verkligheten.

Om skribenten: Ulf Löwenhav är finansanalytiker på IQuedo och gästkrönikör i CFOworld.