Expertpanelen: 4 uppgifter som påverkar kreditvärdigheten

Av alla privatpersoner över 18 år, cirka 7,5 miljoner, har 99 procent ett normalt (med normalt avses vad genomsnittssvensken har) antal frågor utifrån ett riskperspektiv. För den resterande procentenheten behöver det inte vara antalet frågor i sig som är avgörande för en eventuell riskhöjning. Har personen ett onormalt antal frågor, vilket gäller för cirka 70 000 svenskar över 18 år, så kan det eventuellt vara riskhöjande – men det är inte den enda faktorn som finns med i beräkningen när en kreditgivare ska besluta om en kredit ska beviljas eller ej. Rent tekniskt finns det ytterligare minst tio andra faktorer som bidrar till den samlade kreditvärdigheten.

Långivaren sätter reglerna
Grunden för alla beslut när det gäller kreditgivning i Sverige är långivarnas mallregelverk. Detta är en uppsättning regler som avgör om en kredit ska beviljas eller inte. Ett sådant regelverk innehåller både så kallade policyregler och andra typer av villkor på basis av vad den specifika långivaren tycker är relevant för sin bedömning.

Med policyregler avses till exempel att långivaren har som policy att inte bevilja lån till personer som har betalningsanmärkning. Andra typer av villkor kan vara att årsinkomsten måste överstiga ett visst belopp eller att den enskilde har för högt score, det vill säga en hög risk att få en betalningsanmärkning inom 12 månader.

Alltid bankens beslut
Det är aldrig kreditupplysningsföretaget som beslutar om den enskilde ska få kredit eller inte. Kreditupplysningsföretaget levererar däremot ett underlag till kreditgivarna, genom en så kallad kreditupplysning och en kreditvärdering, även kallad score. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är långivaren som fattar det slutliga beslutet om krediten ska beviljas eller inte. I den bästa av världar vet långivaren också vilken typ av lånekunder som leder till kreditförluster.

Scoring bakom kreditvärdigheten
En kreditvärdering som beräknas på en score bygger på en scoringmodell innehållande personens totala och relevanta kredithistorik. Det finns ett antal uppgifter som kan ge en högre score och följaktligen en lägre kreditvärdighet, givet att kreditgivaren tar med dessa uppgifter i sin bedömning.

Exempel på sådana uppgifter är höga och regelbundna utnyttjandegrader på kreditkort, ovanligt stora inkomstbortfall, allt för många beviljade konsumtionslån och onormalt många kreditfrågor. Det är alltså många fler faktorer än just omfrågningarna som påverkar den enskilde personens kreditvärdighet. Även om de ofta nämns i pressen så har de trots allt en begränsad påverkan.

Om skribenten: Karl Källberg har varit ansvarig för UC:s Modell- och tjänsteutveckling, med erfarenhet av Basel II implementationer.