Expertpanelen: Därför är kvartal bättre än halvår

Det senaste halvåret har Johan Hallsenius, till vardags konsult på pr-byrån Kreab drivit en debatt med utgångspunkten att kravet från kvartalsrapporter från börsbolagen bör slopas, till förmån för halvårsrapporter.

För drygt en månad sedan publicerade Dagens Industri en undersökning där hälften av vd:arna på små och medelstora bolag uppgav att kvartalsrapporteringen är en alldeles för tung arbetsbörda för företaget. Två av tre ville publicera halvårsrapporter.

Problemet är dock att marknaden efterlyser mer information, inte mindre. Under finanskrisen 2008 hade jag förmånen att få insyn i över 700 analytikers extrema informationsbehov och hur IR-teamen på de nordiska bolagen jobbade dygnet runt för att efter bästa förmåga försöka svara på marknadens frågor.

En IR-chef uttryckte det så här: ”Jag känner mig som en psykolog och tillbringar timmar i telefonen med analytiker och investerare för att löpande berätta vad vi ser på marknaden”.

Att aktieägares, analytikers och investerares krav på information och transparens fyra år senare skulle ha minskat finner jag ytterst osannolikt. Det är dessutom oroväckande att små och medelstora bolag verkar uppleva dagens rapporteringskrav mer som ett nödvändigt ont istället för ett av många verktyg för att bedriva en framgångsrik verksamhet – arbetsbördan till trots.

Problemet ligger nog inte i kravet på kvartalsrapporter utan snarare i hur bolagens rapporteringsprocesser är strukturerade och hur man jobbar med sina investerarrelationer samt val av kanaler att sprida sina budskap.

Jag har i tidigare artiklar argumenterat för hur bland annat sociala medier fungerar som en utmärkt informationskanal som dessutom sparar tid – tid som kan prioriteras på annat än ännu ett samtal som rör samma fråga.

Det här är mina argument till varför jag anser att kvartalsrapporteringen är en förutsättning för en sund och transparent aktiemarknad som kan konkurrera om det internationella kapitalet:

1. Konsekvent rapportering oavsett bransch
London Stock Exchange är ett exempel på en europeisk börs som endast kräver halvårsrapporter. Som en konsekvens av detta har ett flertal brittiska storbolag som exempelvis Tesco och Unilever valt att endast rapportera sina finansiella resultat två gånger per år. Unilever har dock valt att gå en mellanväg och publicerar försäljningsresultat kvartalsvis.

I en artikel från Dagens industri den 7 november 2012 hävdar H&M att halvårsrapportering passar bättre med bolagets säsongscykler och därmed skulle ge en mer relevant bild av bolagets utveckling.
Gemensamt för dessa tre exempel är dock att de befinner sig i detaljhandelsbranschen som har en tradition av att publicera månatliga försäljningsrapporter. Men den största sektorn på Stockholmsbörsen är industribolagen, där majoriteten av de största svenska verkstadsbolagen befinner sig, och deras verksamhet kännetecknas av betydligt längre cykler än detaljhandelns.

Att anpassa börsens rapporteringskrav beroende på bransch låter i mina öron som att olika bilmärken skulle ha olika hastighetsbegränsningar, där exempelvis en BMW skulle få köra i 160 kilometer i timmen, men en Skoda endast i 110.

Ett regelsystem bygger på konsekvens. Detta innebär att man som bilförare anpassar hastigheten efter gällande lagar och att man som börsbolag har samma informationskrav, oavsett branschtillhörighet eller bolagsstorlek.

2. Se kvartalsrapporteringen som en kommunikationsmöjlighet istället för ”ett nödvändigt ont”

Enligt DI-undersökningen hävdar ett flertal vd:ar att kvartalsrapporteringen tar alldeles för mycket resurser från organisationen, resurser som de hellre skulle vilja lägga på affärsutveckling.

Men en kvartalsrapport är ett fantastiskt tillfälle att fyra gånger per år kommunicera med era aktieägare, investerare, analytiker och media. Misstaget många bolag däremot gör är att fokusera enbart på diagram och siffror. För att kringgå att hamna i kvartalskapitalismens ekorrhjul bör betydligt mer tid spenderas på att förklara resultat, kommunicera kärnbudskap och strategier samt utbilda såväl analytiker som aktieägare om er bransch.

Ju mindre bolag, desto större betydelse hävdar jag att kvartalsrapporteringen har, men man måste också ha relevanta målsättningar. För ett småbolag är det inte rimligt att förvänta sig att få en helsida i finanspressen eller att fylla en aula på presentationen.

Istället kan en rimlig målsättning vara att de tio största ägarna lyssnade in på en webbsändning och att vd:s blogginlägg lästs av 150 personer.

3. Rapporteringen är en skyldighet gentemot aktieägare

Vd tycker att kvartalsrapporteringen tar för mycket tid, analytikerna hävdar att det är en förutsättning för att göra en korrekt analys. Men är inte den viktigaste målgruppen för den löpande informationsgivningen bolagets aktieägare och, framförallt, de mindre ägarna som inte får träffa ledningen varje kvartal?
Återigen är det de små och medelstora bolagen som är mest beroende av småspararna och om man stryper befintliga kommunikationskanaler finns det en stor risk att denna grupp hellre lägger sina besparingar i en fond istället för era aktier.

En av de främsta anledningarna till att ert bolag en gång i tiden sattes på börsen var att ni behövde kapital för att kunna utveckla er verksamhet. Att löpande rapportera era finansiella resultat är därför en skyldighet gentemot era aktieägare.

Handeln på Nasdaq OMX Nordic tappade 23 procent av sin omsättning i november 2012, jämfört med november föregående år. Jag är väldigt tveksam till att minskad öppenhet från noterade bolag leder till ökat förtroende för deras aktie. Jag tror inte heller att minskad transparens är lösningen på den nuvarande globala noteringstorka som råder.

En följd av vår kvartalsrapportering är att svenska börsföretag, ur ett internationellt perspektiv, kännetecknas av öppenhet, stabilitet och tillgänglighet. Om vi vill bota noteringstorkan är det dessa tre hörnstenar vi ska bygga vidare på, inte en försämrad informationsgivning.


Om skribenten: Annica Strahner är senior IR-konsult på PR- och kommunikationsbyrån Springtime. Tidigare drev hon företaget Sculptor IR. Du når Annica på: annica.strahner@springtime.nu.