Expertpanelen: Ganska riskfritt publicera utländska spelannonser

Högsta domstolen avkunnade nyligen en dom i ett mål där Aftonbladets och Expressens chefredaktörer åtalades för brott mot lotterilagen i och med publiceringen av annonser för utländska spelbolag. Denna dom har, efter en långdragen rättsprocess som varit ända upp till EU-domstolen, fått en hel del uppmärksamhet eftersom spelmonopolet är en högaktuell fråga i och med gränslösa spelandet över Internet. För företag som lever på annonsintäkter är denna dom särskilt intressant då den öppnar upp nya intäktsmöjligheter.

Vad innebär då domen? Flera har spekulerat i att denna rättsprocess skulle bli början till slutet för det svenska spelmonopolet och att det numera är fritt fram för utländska spelbolag i Sverige. Frågan om det svenska spelmonopolet är i grunden en politisk fråga där jag inte har något att tillföra diskussionen, men vad gäller frågan om utländska spelbolags närvaro i Sverige har en hel del förändrats i och med denna dom.

Lotterilagen är den lag som reglerar alla former av lotterier, däri inkluderat samtliga spel som baseras på slumpen i Sverige. Enligt denna lag är det bland annat olagligt att i Sverige främja såväl utländska som inhemska lotterier som anordnas utan ett tillstånd, det så kallade främjandeförbudet. Med främjande avses bland annat att marknadsföra ett lotteri.

Lotterilagen är utformad så att det finns två olika typer av sanktionsbestämmelser för brott mot främjandeförbudet. Lotteriinspektionen, som är den myndighet vars uppgift är att kontrollera att lotterilagen efterlevs, kan genom förelägganden och förbud sanktionerat med vite kräva att ett företag eller en person upphör med ett främjande – den civilrättsliga sanktionen. Vidare kan en åklagare, istället för den civilrättsliga sanktionen, väcka åtal för brott mot lotterilagen. Enligt lotterilagen är endast främjande av utländska lotterier straffbart och inte främjande av svenska lotterier – den straffrättsliga sanktionen.

I det nu aktuella fallet hade en åklagare åtalat de bägge chefredaktörerna för att de låtit publicera ett antal annonser för utländska spelbolag och därmed främjat ett utländskt lotteri. Huvudfrågan som Högsta domstolen hade att ta ställning till var huruvida lotterilagens straffrättsliga sanktioner stred mot EU-rätten genom att vara diskriminerande. Högsta domstolen ansåg att så var fallet och att den straffrättsliga sanktionen därmed inte kunde tillämpas.

Det som gör situationen särskilt intressant är det faktum att Lotteriinspektionen i ett flertal tidigare fall har försökt förhindra annonser från utländska spelbolag i media genom den civilrättsliga sanktionen men haft stora problem att få gehör för detta i domstolarna, då det visat sig väldigt svårt att utforma effektiva och adekvata förelägganden och förbud.

Innebär Högsta domstolens dom då att det numera är lagligt att låta annonsera, och därmed främja, utländska spelbolag? Nej, det är fortfarande ett brott mot lotterilagen men för att citera Lotteriinspektionens generaldirektör Håkan Hallstedt i samband med domen:

"Det är fortfarande inte tillåtet att främja ett utom landet anordnat lotteri enligt lotterilagen. Däremot kan man inte straffas för att man har brutit mot bestämmelsen. Eftersom Lotteriinspektionens vitesmöjligheter är otillräckliga när det gäller annonsering är det i nuläget i praktiken svårt att förhindra utländska spelbolags annonsering i Sverige. Vill politikerna att det ska vara tydligt att allt främjande av deltagande i utom landet anordnat lotteri ska vara straffbart måste lotterilagen ändras."

I praktiken är det därför riskfritt att bryta mot denna bestämmelse då det inte finns några effektiva sanktionsbestämmelser.

Utöver detta bör det poängteras att det finns vissa straffrättsliga sanktioner mot dobbleri samt ansvar för medverkan, till exempel genom annonsering. Räckvidden av denna bestämmelse har ännu inte prövats men generellt avser dessa bestämmelser mer organiserade former av dobbleri.

Om skribenten: Mathias Berggren är jurist och delägare i DLA Nordic. De uppfattningar som framförs är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av DLA Nordic. Krönikorna är allmänt hållna och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.