Expertpanelen: Oklarheter efter dom i Regeringsrätten

Domarna gällde frågan om när en anställd ska beskattas för förvärv av aktier med förfoganderättsinskränkningar: vid teckning/tilldelning eller vid den tidpunkt förfoganderättsinskränkningarna upphör. Martin Pilotti, advokat och medlem i CFOworlds expertpanel tar sig an frågan och redogör för vissa oklarheter som kvarstår.

Regeringsrättens avgöranden:

I det ena målet hade en person förvärvat aktier i det bolag han var anställd i. Aktieägarna (inklusive den anställde) var bundna av ett aktieägaravtal enligt vilket aktieöverlåtelser krävde övriga parters samtycke. Övriga parter hade även under vissa omständigheter (exempelvis vid uppsägning av anställningen) rätt att köpa tillbaka en delägares aktier till ursprungligt inköpspris.

I det andra målet hade ett antal ledande befattningshavare i en koncern under förutsättning att koncernen uppnådde vissa mål rätt att få ”gratisaktier” tilldelade till sig. Aktierna tilldelades den anställde genom registrering på den anställdes värdepapperskonto, vilket skedde året efter intjäningsåret, förutsatt att den anställde då fortfarande var anställd i koncernen. Aktierna gav den anställde rätt till utdelning och rösträtt, men den anställde fick inte överlåta aktierna under en viss kvalifikationstid. Om den anställde slutade sin anställning under denna kvalifikationstid var han vidare skyldig att återlämna aktierna utan vederlag.

I båda målen var frågan huruvida de anställda i skatterättslig mening ska anses ha förvärvat aktierna när aktierna tecknades/tilldelades, eller vid en senare tidpunkt när förfoganderättsinskränkningarna upphör. Frågan är av stor vikt eftersom eventuell värdeförändring på aktierna, efter förvärvet, ska beskattas i inkomstslaget kapital. Om den skattemässiga förvärvstidpunkten skulle inträda först när förfoganderättsinskränkningarna upphör, skulle således eventuell värdeökning på aktierna fram till denna tidpunkt beskattas i inkomstslaget tjänst. I båda fallen kom Regeringsrätten fram till att beskattning ska ske vid den tidigare tidpunkten.

Konsekvenser: Domarna är positiva: Dels eftersom de bidragit till att rättsläget klarnat en del vad avser den skattemässiga effekten av förfoganderättsinskränkningar, dels eftersom de slutsatser som dras av Regeringsrätten innebär ökade möjligheter för svenska företag att konstruera ändamålsenliga och skatteeffektiva incitamentsprogram. Regeringsrättens domar har dock lämnat ett par frågor obesvarade och öppnat upp för en del oklarheter. Något som hitintills verkar ha förbisetts när domarna kommenterats i media. Mer om dessa oklarheter nedan.

Domarna bör som utgångspunkt vara tillämpliga inte bara på aktier, utan även på andra instrument som bedöms utgöra värdepapper. Teckningsoptioner anses generellt sett utgöra värdepapper och det torde inte finnas någon speciell anledning att hantera eller bedöma teckningsoptioner på annat sätt än aktier när det kommer till de frågor som behandlas i Regeringsrättens domar.

Det är dock ändå oklart om domarna rakt av kan tillämpas på teckningsoptioner. Regeringsrätten har i tidigare domar avseende teckningsoptioner kommit fram till slutsatser som synes stå i strid med de aktuella domarna (se exempelvis den så kallade TeliaSonera-domen där Regeringsrätten kom fram till slutsatsen att en teckningsoption kunde anses förvärvad först då kvalifikationstiden löpt ut). Om Regeringsrätten ska förändra praxis får ett mål tas upp i plenum av alla regeringsråd. Det nu avgjorda målet togs inte upp i plenum, vilket bör innebära att Regeringsrätten inte anser att praxis ändrats och att Teliasonera-domen och de principer som fastslogs genom den fortfarande gäller. Här råder därför stor osäkerhet.

Dessutom råder det osäkerhet kring de skattemässiga effekterna av ett eventuellt återlämnande eller återköp av aktierna vid anställningens upphörande: Har den anställde rätt till avdrag för eventuell förlust som han gör som en följd av återlämnandet/återköpet? Hur ska denna förlust beräknas? I vilket inkomstslag ska förlusten dras av? Kan ett återlämnande av aktierna i vissa specialfall, exempelvis då anställningen upphör på grund av avtalsbrott, komma att jämställas med ett skadestånd från den anställde till bolaget?

Dessa frågeställningar behandlades inte av Regeringsrätten. Baserat på grundläggande skatterättsliga principer och den praxis som föreligger vad avser liknande frågeställningar, bör den anställde enligt min mening, som utgångspunkt medges avdrag i inkomstslaget kapital för den förlust som ett återlämnande/återköp innebär, beräknad som skillnaden mellan vad den anställde erhåller från bolaget vid återlämnandet/återköpet och den anställdes anskaffningskostnad för aktierna beräknad som summan av vad den anställde en gång betalat för aktien och det värde som den anställde förmånsbeskattats för vid förvärvet. Men som sagt, det återstår att se vad Regeringsrätten har för inställning till den delen.

 

De uppfattningar som framförs är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av Andulf Advokat. Krönikorna är allmänt hållna och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet