Expertpanelen: Oklart om momsavdrag för konsultkostnader

Under det senaste halvåret har kammarrätterna meddelat ett flertal domar som rör huruvida rätt till avdrag för ingående moms föreligger för konsultkostnader som uppkommit i samband med avyttring av dotterbolagsaktier med mera Trots dessa kammarrättsdomar samt det faktum att frågan var uppe för prövning i Högsta förvaltningsdomstolen så sent som i somras (RÅ 2010 ref. 56,”SKF-fallet”) råder fortfarande viss oklarhet.

Frågan om huruvida avdragsrätt föreligger för ingående moms hänförlig till konsulttjänster som köpts in i samband med avyttring av dotterbolagsaktier och liknande transaktioner är av stor betydelse för berörda företag. Konsulttjänster är nämligen mycket vanliga i dessa typer av transaktioner och innebär ofta stora kostnader för företagen. Med konsulttjänster avses i detta fall juridiska, organisatoriska och ekonomiska sådana.

Utgångspunkten är att den som bedriver momspliktig verksamhet får göra avdrag för den ingående moms som hänför sig till förvärv i verksamheten. Avdragsrätten ska således garantera att verksamheten inte belastas av momsen. Det finns dock vissa undantag för denna avdragsrätt. Omsättning som utgör antingen värdepappershandel eller en verksamhetsöverlåtelse är undantagen från moms. Sådana omsättningar är alltså inte skattepliktiga, varför inte heller avdrag för kostnader får göras.

Avdrag för ingående moms för konsulttjänster som förvärvats i samband med avyttring av dotterbolagsaktier med mera kan medges på två grunder. För det första kan konsultkostnader vara avdragsgilla om tjänsterna inte har ett direkt och omedelbart samband med aktieavyttringen, utan kostnaderna för tjänsterna uteslutande hänför sig till bolagets samlade ekonomiska verksamhet och därmed utgör allmänna omkostnader. Högsta förvaltningsdomstolen klargjorde i ”SKF-fallet” att tjänster i form av biträde vid förhandlingar med förvärvare av aktierna samt advokattjänster i samband med avtalsskrivning alltid är direkt och omedelbart hänförliga till aktieavyttringen och att avdrag därför aldrig medges för sådana kostnader.

För det andra har Högsta förvaltningsdomstolen i ”SKF-fallet” och kammarrätterna, i och med deras senaste domar på området, öppnat för en ny möjlighet till momsavdrag genom att jämställa försäljningen av ett dotterbolag med en verksamhetsöverlåtelse. En sådan tillämpning innebär att transaktionen överhuvudtaget inte ska anses utgöra någon omsättning i mervärdesskattehänseende. Avdragsrätt såsom för allmänna omkostnader kan emellertid ändå föreligga under förutsättning att kostnaderna haft ett direkt samband med den av det överlåtande bolaget bedrivna ekonomiska verksamheten.

I det följande ska något sägas om de senaste kammarrättsdomarna vad gäller frågan om avdrag på den andra grunden, dvs. genom att jämställa en försäljning av dotterbolagsaktier med en verksam-hetsöverlåtelse. I november förra året avgjorde kammarrätten i Göteborg tre mål. I alla dessa mål konstaterade domstolen att moderbolagens aktieinnehav i dotterbolagen haft ett direkt samband med hur koncernernas verksamheter organiserats och att respektive försäljning av dotterbolagsaktier utgjort en direkt, stadigvarande och nödvändig förlängning av bolagets ekonomiska verksamhet. I ett av målen skulle detta ses mot bakgrund av att varuförsäljning hade skett mellan bolagen och att moderbolaget tillhandahållit dotterbolaget förvaltningstjänster.

I två av fallen kunde aktieavyttringen dock inte likställas med en verksamhetsöverlåtelse eftersom det saknades uppgifter om dels huruvida förvärvaren av aktierna var fullt skattskyldig till moms, dels om verksamheten i dotterbolaget fortsatt efter överlåtelsen. Dessutom var det i ett av målen oklart om huruvida överlåtelsen avsåg en självständig del av ett företag. I det tredje målet likställdes emellertid aktieförsäljningen med en verksamhetsöverlåtelse. Det var en självständig del av ett företag, ett dotterbolag, som hade överlåtits och det faktum att detta var ett självständigt skattesubjekt utgjorde inget hinder mot att likställa aktieförsäljningen med en verksamhetsöverlåtelse. Avdrag för kostnader som uppkommit i samband med aktieavyttringen medgavs därför i sin helhet såsom för allmänna omkostnader.

I december hade kammarrätten i Jönköping att ta ställning till avdragsfrågan i fem mål där omstän-digheterna var i stort sett desamma. Domstolen konstaterade att det av EU-domstolens domar framgår att det i vissa fall finns möjlighet att likställa aktieförsäljning med en verksamhetsöverlåtelse. I de aktuella fallen hade dock Skatteverket inte medverkat till någon utredning som skulle motsäga att aktieavyttringarna kunde betraktas som verksamhetsöverlåtelser. Sammantaget ansåg kammarrätten att det inte framkommit tillräckliga skäl för att vägra respektive bolag rätt till avdrag.

Såväl EU-domstolen som Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna har alltså öppnat upp för att en avyttring av samtliga andelar i ett dotterbolag kan ses som en verksamhetsöverlåtelse. I ett sådant fall kan alltså kostnader som uppkommer i samband med en avyttring vara avdragsgilla under förutsättning att moderbolagets aktieinnehav i- och avyttring av dotterbolaget i fråga kan ses som en förlängning av koncernens ekonomiska verksamhet. Det framgår dock inte klart av EU-domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens domar under vilka förutsättningar en avyttring av dotterbolagsaktier kan likställas med en verksamhetsöverlåtelse. Enligt de nyss nämnda kammarrättsdomarna torde enbart ett innehav av dotterbolagsaktier inte anses utgöra en verksamhetsgren. Det synes heller inte vara tillräckligt att moderbolaget tillhandahåller dotterbolaget vissa tjänster. Kammarrättsavgörandet från november, där aktieavyttringen likställdes med en verksamhetsöverlåtelse, tyder på att en viss nivå av affärsrelationer även måste föreligga mellan bolagen. Förhoppningsvis kommer Högsta förvaltningsdomstolen inom kort att närmare redogöra för sin syn på saken.

Om skribenten: Emine Lundkvist är jurist och delägare i Setterwalls. Hon nås via emine.lundkvist@setterwalls.se