Expertpanelen om underskott vid fusion

Genom att ett moderföretag, tillika underskottsföretag, låter ett dotterföretag förvärva ett vinstgivande företag skapas större möjligheter till resultatutjämning inom en koncern. Detta strider inte mot skatteflyktslagen enligt Skatterättsnämnden i ett beslut den 29 december 2011.

Om förutsättningarna för att lämna koncernbidrag med avdragsrätt är uppfyllda ska mottagaren ta upp det mottagna beloppet som inkomst och givaren ska dra densamma som en kostnad. Genom att lämna koncernbidrag med avdragsrätt kan företag inom en koncern sinsemellan resultatutjämna.

Ett moderföretag som har en beskattningsbar inkomst om 100 kan alltså lämna ett koncernbidrag om 100 till ett dotterföretag som har en skattemässig förlust om 100, med konsekvensen att respektive företag och koncernen som enhet gör ett skattemässigt nollresultat.

Koncernbidrag kan enligt huvudregeln i princip lämnas mellan två i Sverige skattepliktiga företag om det ena äger till mer än 90 procent av andelarna i det andra. Vidare ska dotterföretaget ha varit helägt under hela beskattningsåret, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet.

Ett under året förvärvat företag får således ge och ta emot koncernbidrag enbart om företaget inte tidigare bedrivit någon verksamhet.

Koncernbidragsspärren

Möjligheten att kvitta koncernbidrag mot skattemässiga underskott kan bland annat begränsas av ägarförändringar i företag inom koncernen. Om ett företag med ackumulerade skattemässiga underskott (”underskottsföretag”) får ett bestämmande inflytande över ett annat företag som tidigare inte ingick i samma koncern som underskottsföretaget, inträder en så kallad koncernbidragsspärr hos underskottsföretaget.

Koncernbidragsspärren innebär att ackumulerade skattemässiga underskott som uppstod före det beskattningsår då det bestämmande inflytandet erhölls (”gamla underskott”) inte får kvittas mot koncernbidrag från företag som tidigare inte ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Samma spärr uppkommer också då ett underskottsföretag inträder i koncernen. Då kan även den så kallade beloppsspärren inträda (vilken inte kommer att behandlas i denna artikel).

Vid fusion inträder det övertagande företaget i det övertagna företagets skattemässiga situation. Det innebär att det övertagande företagets skattemässiga resultat blir en del av det övertagna företagets skattemässiga resultat. En fusion kan dock utlösa ytterligare en spärr.

Om något av de i en fusion inblandade företagen är ett underskottsföretag inträder nämligen en tidsbegränsad spärr mot att kvitta gamla underskott dels mot egna generade vinster och dels mot mottagna koncernbidrag.

Ett företag kan alltså inte efter ett externt förvärv av ett annat företag kvitta skattemässiga underskott som uppstår samma beskattningsår som förvärvet sker mot koncernbidrag från det förvärvade företaget, om det förvärvade företaget bedrivit verksamhet tidigare. Det förvärvade företaget kan heller inte på grund av koncernbidragsspärren kvitta gamla underskott mot koncernbidrag från det förvärvade.

Målet den 29 december 2011

I målet som avgjordes av Skatterättsnämnden den 29 december 2011 hade ett moderföretag gamla underskott. Det förutspåddes att ytterligare underskott skulle uppkomma kommande beskattningsår varför man önskade kvitta dessa mot vinster i ett företag som koncernen avsåg att förvärva.

Eftersom företaget som skulle förvärvas bedrivit verksamhet sedan tidigare var det inte möjligt för moderföretaget att motta koncernbidrag med avdragsrätt från vinstföretaget. Moderföretaget avsåg därför att låta ett vilande dotterföretag förvärva vinstföretaget för att sedan låta det fusioneras in i dotterföretaget. Förutsättningar att lämna koncernbidrag med avdragsrätt fanns nämligen mellan dotterföretaget och moderföretaget innan förvärvet av vinstföretaget.
Skatterättsnämnden konstaterade följande: Fusionen i sig medför inte att dotterföretaget inte kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt till moderföretaget redan under det aktuella beskattningsåret. Det faktum att dotterföretaget, som var helägt av ett underskottföretag (det vill säga moderföretaget), förvärvar vinstföretaget under beskattningsåret leder dock till att koncernbidragsspärren blir tillämplig för moderföretaget.
Spärren omfattar emellertid enbart gamla underskott hos moderföretaget varför inget hindrar att moderföretaget mottar koncernbidrag från dotterföretaget och kvittar dessa mot skattemässiga underskott som uppstår under beskattningsåret då förvärvet skedde. Eftersom moderföretaget inte var inblandat i fusionen aktualiseras avslutningsvis inte fusionsspärren hos moderföretaget.

Därmed medför fusionen inte att koncernbidragsspärren inte kan kvitta gamla underskott mot koncernbidrag från koncernföretag som ingick i koncernen innan koncernbidragsspärren inträdde.

Genom att fusionera vinstföretaget med dotterföretaget kunde man alltså uppnå en situation där koncernbidrag från vinstföretaget kunde kvittas mot förluster redan det året då förvärvet av vinstföretaget sker. Det hade inte varit möjligt om moderföretaget förvärvat dotterföretaget direkt eftersom koncernbidrag med avdragsrätt inte kan lämnas då det förvärvade bolaget inte varit helägt under hela beskattningsåret.

Skatterättsnämnden ansåg att reglerna mot skatteflykt inte var tillämpliga på förfarandet eftersom förfarandet uppmärksammats i förarbetena till fusionsreglerna men inte föranlett någon åtgärd.