Expertpanelen: Stresstester tar höjd för ekonomiska kriser

Annons

I Finansinspektionens Basel II-regelverk ges begreppet stresstest en mycket central roll. Ett stresstest används för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vad som händer med en banks tillgångar om det inträffar en oväntad negativ händelse – en ekonomisk chock – på marknaden. Ett exempel på en sådan händelse är om hushållens disponibla inkomst reduceras till följd av ökad arbetslöshet. Utifrån en dylik frågeställning ska banken undersöka hur det skulle påverka just dem. De olika bankerna kan ju ha olika typer av kunder med avseende på risken att bli arbetslös. Det innebär att en allmän ökning av arbetslösheten i Sverige slår olika beroende på vilken bank det handlar om. Det innebär också att det inte finns någon generell metod för stresstest som alla kan använda. Det är därför upp till banken själv att välja metod samt vilka antaganden som ska ligga till grund för beräkningen av hur en ekonomisk chock slår mot den egna kreditportföljen.

  • Mer vägledning till följd av den globala finanskrisen

I det vakuum som uppstod i spåren av den globala finanskrisen under slutet av 2008 fann Baselkommittén det nödvändigt att i större utsträckning bli mer konkreta, eftersom det saknades komponenter i de relativt enkla stresstester som bankerna hade genomfört. Detta belystes också i dokumentet ”Principles for sound stress testing practices and supervision”, ett dokument med råd kring stresstester som publicerades i januari 2009. Där beskrivs generellt att stresstesterna ska utgöra en grund för olika strategiska beslut och det betonas också att de ska ha ett betydligt större inslag av framåtblickande än tidigare.

Dokumentet kritiserar bankerna för att ha haft en relativt mekanisk och teoretisk syn på stresstester – alternativt inte gjort några stresstester alls – något som kan resultera i att bankerna lever invaggade i en falsk säkerhet. Dokumentet ger dock ingen konkret vägledning om valet av metod, men betonar vikten av att resultaten också ska integreras i den ordinarie verksamheten.

  • Vilka kunder påverkas då arbetslösheten ökar?

Vad betyder det egentligen att den disponibla inkomsten minskar med tio procent? Spelar det någon roll om alla hushåll minskar sin inkomst lika mycket eller om vissa av bankens kunder mister hela sin inkomst? Om alla kunderna förlorar en del av sin inkomst är det ju mer troligt att de allra flesta av dem ändå kan betala sina räkningar. Är det i stället ett fåtal hushåll som plötsligt står helt utan inkomst kommer troligen många av dem att få allvarliga betalningsproblem. Vilka kunder löper då störst risk för att bli arbetslösa när en lågkonjunktur slår till? Det är ingen enkel fråga att besvara. I stället ligger det nära till hands att undersöka hur ett inkomstbortfall i genomsnitt slår mot den egna kreditstocken.

Det finns alltså ingen universell metod för hur ett stresstest ska genomföras. Det betyder att bankerna har väldigt lite stöd när de ska utveckla sitt tillvägagångssätt kring stresstest, samtidigt som Finansinspektionen i sin tur inte har något att luta sig mot när de ska utvärdera rimligheten i de metoder som används.

  • Resultatet måste införas i den dagliga verksamheten

I framtiden är det viktigt att stresstester inte bara är en akademisk övning som genomförs av de mest välutbildade kvantitativa analytikerna. Den dagliga affärsverksamheten måste beakta – och framför allt ha en tilltro till – stresstestens resultat. Det är också viktigt att i efterhand kontrollera huruvida beräkningarna stämde och att följa upp resultatet, liksom att ta vara på information och erfarenhet som kan användas till framtida stresstester.

Om skribenten: Karl Källberg har varit ansvarig för UC:s Modell- och tjänsteutveckling, med erfarenhet av Basel II implementationer.