Det pågående arbetet med K3-remissen
Jag har i en tidigare artikel i CFOworld berättat att denväntade K3-remissen kommit (se juli 2010). Den 8 september 2010 kom även de tre kapitel som saknades i den första publikationen nämligen två kapitel om finansiella instrument och kapitlet om aktierelaterade ersättningar.
Remisstiden var ursprungligen satt till den 30 september 2010, men är nu förlängd två månader. Det är därför inte speciellt troligt att Bokföringsnämnden hinner klart med K3 så att det går att tillämpa ens frivilligt under 2011. Det är klart, skulle alla remissinstanser vara helt nöjda så skulle detta i teorin kunna fungera…
Det som remissinstanserna ska ta ställning till är drygt 300 sidor med redovisningsregler. Mycket av detta känner vi igen sedan tidigare, exempelvis redovisning av varulager, leasing och intäkter. Vi har också nyheter för många företag, exempelvis att förmånsbestämda pensionsplaner ska redovisas i balansräkningen, säkringsredovisning av finansiella instrument såväl till anskaffningsvärde som till verkligt värde, samt aktierelaterade ersättningar.
Far är en av remissinstanserna till K3 och det är Policygruppen för redovisning som inom Far har ansvar för att ta fram ett utkast till remissvar. Policygruppen har hittills diskuterat K3 i totalt fem dagar och är ännu inte klara, men ett så viktigt arbete måste få ta tid.
Innebär då K3 någon stor förändring av svensk redovisning? Nej, för de flesta kommer det inte att bli några större förändringar, men vi får en stor förbättring i att områden som inte varit reglerade tidigare nu faktiskt får en normgivning. IFRS for SMEs, som K3 baseras på, är inte heller primärt utformat för de europeiska länderna, eftersom vi redan har bolagsdirektiv, framför allt de fjärde och sjunde bolagsdirektiven, som sedan tidigare sett till att vi har en bra grund för upprättande av årsredovisningar.
Vi kan dock konstatera att runt om i världen finns det cirka 45.000 noterade företaget som följer det vi numera benämner full IFRS medan det bara i Europa finns cirka 25 miljoner icke-noterade företag, det vill säga företag som IFRS for SMEs är gjort för. Vi kan redan nu se ett stort genomslag för IFRS for SMEs i Sydamerika, Afrika och Asien. I exempelvis Brasilien förväntas en kvarts miljon företag frivilligt gå över till IFRS for SMEs vid det kommande årsskiftet.
Eftersom full IFRS, IFRS for SMEs och K3 bygger på samma bas, det vill säga ramverket i IFRS, håller vi internationellt att inte bara på att få ett enhetligt redovisningsregelverk för noterade företaget utan även för icke-noterade företag. Genomslaget för IFRS for SMEs är dock i stor grad beroende på om de lokala lagstiftarna tillåter det. Inom Europa måste vi dessutom beakta bolagsdirektiven.
Det är dock positivt att se att Bokföringsnämnden ligger så långt framme i arbetet med att få IFRS for SMEs till Sverige. Det kommer förhoppningsvis att hjälpa våra svenska företag att kommunicera med företag ute i världen – i alla fall vad gäller redovisning!
Om skribenten: Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton Sweden AB. Hon är ordförande i Fars Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet och ledamot i Fars Policygrupp för redovisning. Skicka ett mejl till eva.torning@grantthornton.se eller kommentera nedan för att komma i kontakt med henne.
