Expertpanelen:Din guide till svensk redovisning

Vad händer inom svensk redovisning?

Många artiklar om redovisning behandlar IFRS (International Financial Reporting Standards) – troligen eftersom detta regelverk är obligatoriskt för de noterade företagen som har en relativt sett stor intressentkrets. IFRS är också ett omfattande och komplicerat regelverk.

Såväl dessa företag som alla andra verksamheter i Sverige ska dock i mer eller mindre utsträckning följa god redovisningssed. Även denna goda sed håller på att förändras, detta sker mer i det tysta, men är inte mindre viktigt eftersom det berör så många verksamheter.

Det är Bokföringsnämnden, BFN, som ansvarar för utvecklingen av den svenska goda redovisningsseden. BFN är en statlig myndighet och därmed beroende av de anslag som beviljas av Finansdepartementet. Dessa anslag har under ett antal år varit mycket låga vilket bland annat fått till effekt att normgivningen släpar efter.

BFNs K-projekt
Sedan 2004 har BFN arbetat med de så kallade K-projekten där K står för kategori. Enligt denna normgivning delas företagen in i fyra kategorier:

  • K1 Företag med en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor och som upprättar förenklat årsbokslut
  • K2 Mindre företag*
  • K3 Huvudregelverk som får tillämpas av alla icke noterade företag men ska tillämpas av större företag**
  • K4 IFRS (faller utanför BFNs normgivning)

Före arbetet med K-projekten var normgivningen uppdelat per ämnesområde, det vill säga: en norm för intäkter, en norm för varulager, etcetera. Med K-projekten ändras normgivningen till att skapa en heltäckande norm för respektive grupp av företag, det vill säga: en norm som innehåller alla bestämmelser som de företag som tillämpar normen behöver ta hänsyn till.

K1
BFNs arbete med K1 har hittills resulterat i en norm (BFNAR 2006:1) för enskilda näringsidkare. Nyligen publicerades ett utkast till norm för ideella föreningar. Detta utkast är nu ute på remiss. K1-reglerna är ett regelbaserat regelverk.

K2
Även K2 är regelbaserat. Vi har idag fått K2-regelverk för aktiebolag och för ekonomiska föreningar. K2 är lättnadsregelverket jämfört med K3 och får enbart tillämpas av så kallade mindre företag. I K2 finns i vissa fall skatteregler intagna för värdering av tillgångar och skulder.

K3
BFN har bestämt att K3 ska vara huvudregelverket för företag som ska upprätta årsredovisning. Mindre företag får i stället välja att tillämpa K2. K3 förväntas skickas ut på remiss till sommaren. K3 är principbaserat. När K3 införts kommer BFN troligen att upphäva alla sina gamla normer, men även befintlig normgivning utgiven av Redovisningsrådet.

Far
Far, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, ger ut rekommendationer (RedR) och uttalanden (RedU) som vägledning för sina medlemmar. Dessa publiceras i Samlingsvolymen och har inte legalt status som normgivning. Det är dock allmän praxis att hänsyn tas till RedR och RedU eftersom de beskriver vad som kan anses utgöra god redovisningssed. De mest tillämpade rekommendationerna är RedR 1 Årsredovisning i aktiebolag och RedR 5 Redovisning av aktier och andelar.

Alla Fars rekommendationer och uttalanden uppdateras årligen. I 2010 års samlingsvolym finns dessutom ett nytt uttalande om hur en bostadsrättsförenings förvärv av fastighet via aktiebolag kan redovisas.

Löpande bokföring och arkivering
BFNs normgivning omfattar inte bara avslut av den löpande bokföringen utan även löpande bokföring och arkivering. BFN har precis påbörjat en efterlängtad uppdatering av normgivningen. Någon tidplan för arbetet har inte publicerats ännu. Normgivningen kring bestämmelserna kring BFL är gammal, i några fall över 20 år gammal, och är i stort behov av uppdatering.

Sammanfattning
Svensk redovisning har under ett antal år mest inneburit att vi gått och väntat på att något ska hända. Sedan 2008 har det nu börjat publicerats normer och förhoppningsvis har vi ett K3-regelverk som kan tillämpas från och med 2011. Att även normgivningen kring BFL uppdateras kommer förhoppningsvis att det bli enklare framöver att göra rätt.


* Kallas ibland 50/25/50-företag, dvs. ett företag som överskrider maximalt ett av följande gränsvärden:
1. 50 mkr i nettoomsättning
2. 25 mkr i balansomslutning
3. 50 anställda.
I BFNAR 2006:11 finns beskrivning hur dessa gränsvärden ska beräknas.

**Andra företag än mindre företag (se fotnot 1)



Om skribenten: Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton Sweden AB. Hon är ordförande i Fars Kvalitetsnämnd för redovisningsverksamhet och ledamot i Fars Policygrupp för redovisning. Skicka ett mejl till eva.torning@grantthornton.se eller kommentera nedan för att komma i kontakt med henne.

Eva Törning
About Eva Törning 20 Articles
Eva Törning är redovisningsspecialist på Grant Thornton samt ledamot i FARs Policygrupp för redovisning och IFRS for SME:s Implementation Group.