Expertpanelen: Om inarbetade varumärken

Annons

Vad är ett inarbetat varumärke?

Ett varumärke kan ibland vara ett företags största tillgång och i andra fall något som knappt betraktas som en tillgång utan enbart används eftersom det alltid gjort det. Det kan dock observeras att även om ett varumärke inte registrerats, så kan varumärkesrättsligt skydd erkännas om märket har blivit inarbetat. I denna krönika skall jag försöka att beskriva vad detta innebär lite närmare.

Varumärkesrättsligt skydd kan, utöver vid registrering, uppkomma då ett varumärke använts i så stor omfattning att det blivit inarbetat. Härmed avses att märket ska vara känt i Sverige. Det innebär dock inte att varumärket måste vara känt i hela landet, utan det är fullt tillräckligt att varumärket är känt i en del av landet för att ensamrätten skall kunna göras gällande mot ett förväxlingsbart märke i just denna del av landet. Det ska även noteras att det inte krävs att varumärket har använts inom landet, utan att kravet snarare tar sikt på att varumärket är känt i Sverige för att märket ska anses vara inarbetat.

Vidare krävs att varumärket är känt inom en betydande del av den krets till vilket det riktar sig, den så kallade omsättningskretsen. Omsättningskretsen kan därtill delas upp i två huvudgrupper varvid den första består av de personer som normalt kan tänka sig att köpa produkter eller tjänster av den aktuella typen, med andra ord slutförbrukare, och den andra av de personer som är verksamma inom samma bransch som produkten, eller tjänsten tillhör. Omsättningskretsen kommer därför naturligen att i hög grad variera beroende på vilket varumärke det är fråga om.

Vad som avses med att varumärket ska vara känt inom en betydande del av denna omsättningskrets är dock något oklart, eftersom det varken i lag eller förarbeten angivits någon procentandel därför. Det har däremot i lagens förarbeten angivits att detta är något som får bedömas mot bakgrund av ”omständigheterna i det enskilda fallet”.

Som vägledning avseende begreppet ”betydande del” har dock Stockholms Handelskammares Varumärkesnämnd, ett organ som har till uppgift att undersöka och uttala sig om huruvida kännetecken är inarbetade, uttalat att ett varumärke enligt huvudregeln ska anses vara känt om ungefär en tredjedel av de personer som ingår i omsättningskretsen känner till det. Härtill ska även poängteras att denna tredjedel ska uppfatta beteckningen som just ett varumärke och att kravet på att varumärket är känt av en betydande del naturligen inte är uppfyllt om det är fler personer som uppfattar detta som en beskrivande beteckning snarare än såsom ett varumärke.

Avslutningsvis krävs härtill för att varumärkesrättsligt skydd ska uppkomma att varumärket ifråga är känt som en beteckning just för de varor eller tjänster som det används för. Det måste alltså fungera som ett individualiseringsmedel för varorna eller tjänsterna. För att detta krav skall vara uppfyllt krävs att märket innehar särskiljningsförmåga, vilket även är ett krav som uppställs för att ett märke ska tillerkännas skydd genom registrering.

Sammanfattningsvis kan sägas att den ensamrätt som erhålls genom inarbetning är lika omfattande som den ensamrätt som tillkommer en innehavare av ett registrerat varumärke. Vidare kan alla typer av kännetecken som används i näringsverksamhet skyddas genom inarbetning, till exempel butiksutstyrslar eller ljudmärken och det saknar för inarbetningen av ett varumärke betydelse om varumärket skulle kunna registreras eller ej, vilket är ytterligare en fördel med inarbetning.

Det finns dock även vissa begränsningar och nackdelar med ett inarbetat varumärke, som att ensamrätten enbart erkänns för det geografiska område inom vilket tecknet är inarbetat, samt att den som hävdar inarbetning måste bevisa att så är fallet, vilket ofta kan medföra svårigheter. Att utreda huruvida ett varumärke är inarbetat eller inte är dock numera en tjänst som erbjuds av flertalet undersökningsinstitut och det finns således möjligheter att få hjälp med detta.

Det är dock viktigt att ha i åtanke att utredningar om huruvida ett varumärke är inarbetat leder till vissa kostnader. Med tanke på att bedömningen av inarbetningen beror på omständigheterna i det enskilda fallet, kan det inte heller på förhand sägas vilken utredning som kan komma att krävas för att bevisa att inarbetning skett. Därmed blir det viktigt att utvärdera förutsättningarna för att inarbeta varumärket inom den relevanta omsättningskretsen, samt att vara medveten om och förberedd att vidta de åtgärder som kan komma att krävas för att kunna hävda ensamrätten. Ett annat alternativ är förstås alltid att registrera sitt varumärke, om det går.


Om skribenten: Mathias Berggren är jurist och delägare i DLA Nordic. De uppfattningar som framförs är skribentens egna och delas inte nödvändigtvis av DLA Nordic. Krönikorna är allmänt hållna och ersätter inte rådgivning i det enskilda fallet.