Expertpanelen: Så minskar du risken för skattetillägg

Annons

Hur undviker den skattskyldige skattetillägg och efterbeskattning?

Om en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen ska skattetillägg tas ut. Om den vanliga omprövningstiden gått ut har Skatteverket dessutom ytterligare tid på sig att beskatta den skattskyldige genom efterbeskattning. Det är således viktigt att avgöra om en skattskyldig kan anses ha lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen, då frågan om skattetillägg och efterbeskattning aktualiseras.

Vanliga fel vid momsredovisningen är att fakturan som ligger till grund för avdraget för ingående skatt inte uppfyller momslagens fakturakrav, att den ingående momsen dras i fel redovisningsperiod, samt att förvärvsbeskattning av varor respektive tjänster och internationell varuhandel redovisas på ett felaktigt sätt. Den skattskyldige är inte sällan omedveten om att risken är stor att han gör fel, men i de fall den skattskyldige är medveten om att redovisningen kan vara fel bör han vidta vissa åtgärder för att undvika skattetillägg och efterbeskattning.

För att undvika att lämna en oriktig uppgift kan den skattskyldige lyfta eventuella oklarheter i skattedeklarationen genom ett brev till Skatteverket i form av ett så kallat öppet yrkande. Brevet kan antingen bifogas till en skattedeklaration, eller så kan det skickas in till Skatteverket helt separat och oberoende av när deklarationen lämnas. Notera att Skatteverket aldrig svarar på ett öppet yrkande om verket godkänner ett öppet yrkande. Notera även att det kan ta flera månader innan Skatteverket reagerar på ett öppet yrkande, men att Skatteverket oftast inte reagerar alls. En skattskyldig bör därför lämna in ett öppet yrkande per skattedeklaration under ett par månader framåt för att vara säker på att Skatteverket får erforderlig information om redovisningen.

Den situationen kan också uppstå att den skattskyldige chansar att han/hon gjort rätt, och därför inte lämnar ett öppet yrkande, men blir medveten om att detta nog är tveksamt, eller som av någon annan anledning vill förtydliga, rätta eller ändra redan lämnade uppgifter i en skattdeklaration. Den skattskyldige kan då göra en så kallad frivillig rättelse för att undvika skattetillägg och efterbeskattning. Om Skatteverket däremot dessförinnan hinner underkänna redovisningen riskerar den skattskyldige skattetillägg, och om den vanliga omprövningstiden gått ut även efterbeskattning.
Det kan dock vara svårt att avgöra om en rättelse är frivillig eller inte. Så länge den skattskyldige har anledning att tro att den oriktiga uppgiften inte är upptäckt eller kommer att upptäckas av Skatteverket bör en rättelse kunna anses vara frivillig.

Skatteverket anser att om verket gått ut med ett pressmeddelande om att Skatteverket kommer att genomföra en generell kontrollaktion avseende en viss företeelse, kan en rättelse därefter avseende just denna företeelse inte anses som frivillig. Detsamma gäller om den skattskyldige fått kännedom om att en kontroll kommer att göras till exempel genom att beslut om revision har sänts ut. Om Skatteverket vid en skrivbordskontroll har sänt ut en förfrågan till den skattskyldige är möjligheten till frivillig rättelse begränsad avseende frågor som har anknytning till det som förfrågan avser. Skatteverket anser att detta gäller även om tiden för att lämna skattedeklaration inte gått ut. Skatteverket anser således att den skattskyldige inte efter det att en utredning har initierats frivilligt kan rätta en oriktig uppgift i samband med utredningen. Om rättelse däremot görs efter det att Skatteverket avslutat en utredning är rättelsen normalt att betrakta som frivillig.

Skatteförfarandeutredningen har i ett betänkande i juni 2009 föreslagit att frivillig rättelse ska kunna ske även när Skatteverket har informerat om en generell kontrollaktion, vilket omfattar till exempel information i media om att en viss transaktion ska granskas. Föreslaget är för närvarande föremål för beredning inom Finansdepartementet.

Det sagda visar att en skattskyldig som vill undvika obehagliga överraskningar i form av skattetillägg och efterbeskattning noga bör överväga behovet av att lämna ett öppet yrkande, och för det fall ett sådant inte lämnats vara beredd på att göra en rättelse vid en sådan tidpunkt att den kan anses vara frivillig. När en rättelse ska kunna anses vara frivillig är dock inte alltid så lätt att avgöra, samtidigt som denna bedömning inte sällan har en mycket stor ekonomisk betydelse för den skattskyldige.

Detta är min femte krönika, och jag tar gärna mot synpunkter och på förslag till frågeställningar att behandla i kommande krönikor till maj-britt.remstam@se.ey.com.