Facken ogillar utvecklingsledighet

En utredning har lämnat förslag på hur anställda ska kunna ta ledigt för studier, men TCO och Saco tycker inte att förslaget är rätt väg att gå.

Annons

Regeringen vill veta hur arbetstagare ska få ett hållbart arbetsliv i framtiden och nu har en utredning lämnat ett delbetänkande till regeringen. Här föreslår utredaren bland annat att det bör inrättas en utbildningsledighet.

Det innebär i korthet att anställda ska kunna ta ledigt för att studera, praktisera eller starta företag. TCO och Saco har läst igenom förslaget och är inte särskilt nöjda. De menar att det behövs nya möjligheter för kompetensutveckling, men att det här är fel väg att gå.

TCO reagerar på att förslaget bara ger möjlighet till att ta ledigt på heltid.

– Vi beklagar att utredaren valt en så oflexibel lösning som bara medger ledighet på heltid. När vi har undersökt i vilken form TCO-förbundens medlemmar vill ha kompetensutveckling är det fler som vill kombinera arbete och studier på deltid än vad som vill studera på heltid, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

På den positiva sidan ser TCO att utredaren ser bättre arbetsmiljö som bästa lösningen på stressrelaterad ohälsa.

– Det är bra att utredaren har kommit fram till att ökad ledighet och sänkt arbetstid inte är lösningen för stressrelaterad ohälsa. Ohälsa som är ett resultat av dålig arbetsmiljö kan inte långsiktigt lösas genom att människor går ner på deltid, säger Samuel Engblom.

Saco å sin sida tycker att utredningen visar på god ambition, men att förslaget som det ligger inte når ända fram.

– Utredningen visar på en god ambition att styra förslaget mot kompetensutveckling istället för renodlad ledighet som tidigare försök med friår. Förslaget är dock krångligt då många olika aktörer och behov blandas ihop. Det är därför svårt att se att förslaget kommer att möta det behov av strukturomvandling som finns på arbetsmarknaden, säger Jenny Wahlbäck, jurist på Saco och representant i utredningen.

Saco framför tre argument mot utredningens förslag:

  • Förslaget är krångligt för individen. Det är svårt att se hur de olika kraven i utvecklingsledigheten hänger ihop. Exempelvis är ett av kraven att en vikarie ska anställas för att en ledighet ska bli aktuell, vilket är svårt, inte minst för akademikeryrken där det inte sällan råder brist på arbetskraft.
  • Innehållet i ledigheten. Då förslaget om utvecklingsledighet vilar på en frivillig överenskommelse innebär det att arbetsgivaren indirekt kan styra över innehållet. Det är viktigt att individens och samhällets behov beaktas och att det inte påverkar arbetsgivarens incitament för att ta ansvar för kompetensutveckling av sina anställda.
  • Det måste vara möjligt att finansiera sina studier. En låg ersättning innebär lägre incitament för de med höga levnadsomkostnader att utnyttja ledigheten. Särskilt svårt kan det vara för personer som har ett försörjningsansvar.