Företagen dåliga på hållbarhetsrapportering

En utvärdering av företagens hållbarhetsredovisningar visar på stora brister och många formella fel.

Annons

Från och med räkenskapsåret 2017 är många svenska företag skyldiga att upprätta en hållbarhetsrapport, men det har inte varit helt lätt för många bolag. PWC har gått igenom en mängd hållbarhetsredovisningar och det finns mycket som kunde ha varit bättre.

– Vi har analyserat hållbarhetsredovisningarna från cirka 100 noterade och onoterade företag och kan konstatera att man har kommit olika långt och att man tolkat de nya lagkraven på helt olika sätt. Många formella fel begås. Bland annat missar en stor del av företagen att publicera sin hållbarhetsrapport. Ofta saknas information om de obligatoriska områdena och riskbeskrivningar är ett tydligt utvecklingsområde, säger Daniel Johansson Stattin, chef för PWC:s specialister som arbetar med hållbarhetsrådgivning, och en av författarna till rapporten.

I 20 procent av fallen gick det inte ens att hitta rapporten. I de fall som det gick att få tag på rapporten så var den vanligaste bristen att den obligatoriska riskbeskrivningen är undermålig eller helt enkelt obefintlig.

I mer än 50 procent av rapporterna saknas också ett yttrande från bolagets revisor trots att det är krav på att ett sådant ska följa med rapporten.

Så man kan kanske fråga sig hur allvarligt företagen tar på sin hållbarhetsrapportering och Daniel Johansson Stattin menar att dåliga hållbarhetsrapporter kan straffa sig.

– Det är en förtroendefråga gentemot intressenter som kunder och medarbetare. Företagen måste idag ha klart för sig vad hållbarhet innebär och vilka hållbarhetsrisker de är exponerade för. Även om kunder och andra intressenter kanske inte läser de här rapporterna, så tyder bristerna på att bolagen kanske inte gjort hemläxan och har dålig koll på de här frågorna, säger han.

För företag som vill förbättra sina hållbarhetsrapporter har PWC fem tips:

  1. Gör en väsentlighetsanalys där ni identifierar affärskritiska risker och värdeskapande möjligheter och bygg rapporten kring dessa områden.
  2. Lägg krut på att skapa en röd tråd genom rapporten, med väsentlighetsanalysen som utgångspunkt för att rapporten ska vara lätt att ta till sig.
  3. Använd Agenda 2030 vid väsentlighetsanalys och i rapporteringen.
  4. Koppla resultatindikatorer till risker och möjligheter.
  5. Rapporten är styrelsens ansvar! Använd rapporteringen för att utveckla styrelsearbetet.