Institutet Mot Mutor, IMM, har frågat 38 svenska företag hur de hanterar visselblåsare och det visar sig att den stora majoriteten säger sig uppskatta medarbetare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Det var rent av så att alla utom en av de svarande ville se ett mer långtgående skydd trots att många av företagen tyckte att visselblåsarlagen redan idag garanterar ett bra skydd.
Majoriteten av företagen i undersökningen var även positiva till en lagstadgad skyldighet att ha ett visselblåsningssystem.
– Att fånga upp signaler inifrån en verksamhet om misstänkta oegentligheter är en fundamental del i ett effektivt antikorruptionsarbete. Samtidigt finns alltför många exempel där personer som larmat har råkat illa ut. Därför krävs i många fall säkra rapporteringskanaler och möjlighet till anonymitet för personer som larmar, säger Natali Phalén, generalsekreterare Institutet Mot Mutor.
Företagen lever också som de lär och nästan alla har processer för att hantera visselblåsare och den information de lämnar.
– Av respondenterna var det endast två företag som inte har ett visselblåsningssystem vilket visar på att många företag faktiskt värdesätter visselblåsningsfunktionen och den anställdes rätt att larma om allvarliga missförhållanden inom verksamheten, säger Natali Phalén.
Senare i år kommer den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation, GDPR, att träda i kraft och den ställer krav på hur behandling av personuppgifter får ske och måste beaktas vid utformning av visselblåsningssystem samt vid hantering av alla personuppgifter som behandlas inom ramen för ett visselblåsningssystem.
Exakt hur det ska gå till i praktiken verkar dock en hel del företag vara lite osäkra på. 37 procent sa att det råder vissa oklarheter kring hur den kommer att påverka företagets arbete med visselblåsning. Lika många företag uppgav att de kommer genomföra förändringar i visselblåsningsarbetet med anledning av den nya förordningen.