Framtida börsvärde – en gissningslek eller faktabaserad estimering?

Börsåret 2015 har haft en skakig inledning. Anledningarna är många; svag efterfrågan på råvaror, lågt oljepris, hotande eurokris (Grexit) och raset på kinesiska börser. Samtidigt har världsekonomin stimulerats på konstgjord väg genom nollräntor och nytryckta pengar från såväl Federal Reserve och Europeiska Centralbanken som ländernas egna centralbanker. I en tid då makrofaktorerna skapar osäkerhet kring företagens marknadsvärden kan det därför vara klokt att som företagsledning gå tillbaka och börja räkna på bolagets fundamentala värde – och även göra prognoser om hur marknadsvärdet kommer utvecklas över tid.

Idag är det få bolag som på allvar gör estimeringar och prognoser om vad börsvärdet bör vara i framtiden. När makrofaktorer och stimulanser påverkar värdet mer än svarta eller röda siffror är det lätt att överge de ­klassiska värderingsinstrumenten och kapitulera inför faktumet att man som företagsledning inte har kontroll över sitt bolags värdering. Man harvar på i gamla cykler, där kvartalsresultaten blir viktigare än bolagets framtida strategi och framtidsutsikter. Nog kan detta fungera ett tag, men på sikt är detta är en riskfylld strategi. Historien är full av utbytta företagsledningar som fått gå efter att man inte kunnat leva upp till ett, av marknaden, uppblåst marknadsvärde.

”Vad är vårt (företagsledningens) estimerade marknadsvärde om 1, 3 eller 5 år?”

För att undvika en alltför stor diskrepans mellan marknadens förväntningar och bolagets verkliga värde bör företagsledningen, med CFO i spetsen, sätta sig ned och fundera över bolagets värderingskorridor. Vad är vårt (företagsledningens) estimerade marknadsvärde om 1, 3 eller 5 år? När är vår aktie över- alternativt undervärderad om man ser till bolagets faktiska prestation och framtidsutsikter?  Vilka åtgärder och verktyg bör vi ha förberedda för att antingen dämpa eller höja marknadens förväntningar? Men för att göra detta måste man våga ge sig in i en prognoslek som kräver data för att bli något så när träffsäker. Det är här som analyser av framtida kassaflöden blir viktig. Med rätt verktyg och lite övning kan en kassaflödesanalys faktiskt leda fram till en estimering av ett framtida marknadsvärde!

Kassaflödet påminner mycket om ­människans blodomlopp. Utan fungerande ”blodtillförsel” slutar företaget att fungera. Pulsen kommer gå upp och ned vilket är helt normalt, utmaningen är att kunna förutspå toppar och dalar så att inte systemet krackelerar vid kraftiga påfrestningar. Idag görs ofta kassaflödesanalyser baserat på historiska data men för att på allvar estimera ett framtida marknadsvärde måste man våga göra framtida prognoser av kassaflödet.

Det finns många modeller för kassa­flödesanalys. Men för att kunna göra en framtida estimering behöver man ta dessa modeller och våga sig på en gissningslek. Dels handlar det om att jobba med en prognos av balansräkningen och dels om att skapa automatiserade flöden för att få fram de siffror man är på jakt efter. De flesta ­modeller för kassaflödesanalys använder de vanliga komponenterna, det vill säga kassa­flöde från den löpande verksamheten, rörelsekapitalet (leverantörreskontra, lager och et cetera) och kassaflödet från investeringsverksamheten (framtida investeringar, exempelvis it, maskiner, bolagsförsäljning et cetera). Sedan behövs en finansiell analys för att estimera kostnaderna företaget har för kapitalet (en uträkning av ränta på lån och avkastningskrav från ägarna).
Genom att göra ett estimat av omsättning och resultat, dess påverkan på rörelsekapital och därefter lägga till framtida investeringar går det att räkna fram det så kallade fria kapitalet. Här fås en indikation om hur mycket likvida medel företaget kommer att generera i framtiden. Den sista komponenten är att lägga till företagets viktade kostnad för kapitalet genom att titta på kapitalstrukturen. Vanligen finns denna redan uträknad i större bolag då den används för att testa goodwill minst en gång per år. Företag som även räknar på investeringar använder också den viktade kostnaden för kapitalet för att beräkna om investeringarna förväntas bli lönsamma. Med dessa komponenter går det att estimera en förväntad värderingskorridor genom att nuvärdesberäkna det framtagna fria kassaflödet.

Här kan ni få en lätt överblick över ­processen www.foretagsvardering.org/kassaflodesvardering/.

”När rutinerna finns på plats kommer det ­kännas helt naturligt.”

Det finns mycket att vinna på att göra dessa estimeringar. Enligt en studie som EPM International genomfört spenderar stora bolag mellan 12-22 veckor på att skapa budgetar och prognoser. EPM kunde konstatera att det är mycket få stora bolag som estimerar balansräkningar och kassaflödet. Men de som gör det har kortast budgetcykel och högst träffsäkerhet i sina prognoser och budgetar. 80 procent av de som var bäst i klassen hade någon form av EPM-stöd. 60 procent av de som var sämst i klassen saknade stöd. Med andra ord är det viktigt att ha rätt verktyg för att få fram rätt data.

Visst är det krångligare att på olika nivåer extrahera data för att få fram ett estimerat kassaflöde. Inte minst för controllers som kanske inte är vana att arbeta med balanserna på detta sätt.  Men det svåraste, som det mesta här i livet, är att ta sig i kragen och börja göra det. Fösta gången kan det kännas otäckt och förmodligen kommer processen och nyckel­talen behöva justeras allteftersom man upptäcker felaktigheter i estimaten. Men det är som att börja träna, det svåraste är att ta sig till gymmet eller ge sig ut på den första löp- ­eller cykelrundan. När rutinerna finns på plats kommer det kännas helt naturligt.

När kassaflödesestimatet finns på plats är det inte många steg som behövs för att räkna fram ett framtida marknadsvärde på företaget med redan befintliga estimat. En CFO som kommer till styrelsen eller marknaden med en bild över bolagets värderingskorridor har lätt att vinna det förtroende som är så viktigt i rollen som IR-ansvarig.

Som ni säkert uppfattat vid det här laget är rubriken på denna artikel något missvisande. Det krävs självklart både en gissningslek och faktabaserat estimat för att få fram ett framtida börsvärde. Men den som vågar ge sig in i arbetet har mycket att vinna.

Miguel Vergara
About Miguel Vergara 7 Articles
Miguel Vergara är Affärschef på Oracle.