Gästkrönika: Därför ligger ditt bolags värde i framtiden

Värdet av ditt bolag ligger i framtiden

Vad är ditt bolag egentligen värt? En kritisk fråga som ställs på sin spets i många sammanhang, till exempel vid omstruktureringar, företagsöverlåtelser, eller strategiska investeringsbeslut.
Oavsett syftet med värderingen finns det anledning att ägna tid åt att fundera på vad det egentligen är som bygger upp värdet i ert bolag.

De inledande analyserna vid en företagsvärdering syftar till att ge en bild över bolagets situation och vad som kan förväntas vara den mest sannolika framtida utvecklingen av bolaget. Inom värderingskretsar talar vi om att undvika så kallade hockey-stick-planer. Med detta menar vi planer som saknar tydligt stöd i en stabil historik. Dessa planer leder ofta till att den förväntade risken som är förknippad med att realisera planen blir väldigt hög.

Oberoende av vilken metod som används utgår värderingen från en verksamhetsanalys och en finansiell analys av bolaget. Dessa analyser tar avstamp i bolagets historik och utgår från hur bolaget har presterat fram till dags dato. Har bolaget lyckats leverera ett stabilt resultat? Finns det en tydlig trend såtillvida att bolaget befinner sig i en fas med ökad omsättning? Beror en sådan trend på en växande marknad eller ökar bolaget sina marknadsandelar?

Men lika viktigt som det är att ha en stabil grund i bolaget gäller det att ha en förtroendeingivande och väl genomarbetad plan för framtiden. En sådan plan blir den huvudsakliga måttstocken för värdet av bolaget oavsett vilka värderingsmetoder som sedan tillämpas. Värdet av ditt bolag tar således till stor del avstamp i framtiden.

Hur genomförs då en värdering och vilka metoder användas? Kortfattat kan man tala om tre allmänt accepterade värderingsmetoder; avkastningsvärdering, relativvärdering (eller jämförande värdering) och substansvärdering. Normalt sett används en kombination av dessa metoder vid en företagsvärdering, där de två huvudsakliga metoderna som ofta används gemensamt är avkastningsvärdering och relativvärdering.

Mer om värderingsmetoderna

Avkastningsvärdering utgår normalt sett från det framtida fria kassaflöde som verksamheten förväntas generera. Det fria kassaflödet utgörs av kassaflödet för påverkan av poster relaterade till företagets finansiering (till exempel räntekostnader, amortering och utdelningar), men efter belastning med schablonskatt på rörelseresultatet. Det fria kassaflödet diskonteras till nuvärde med beaktande av en vägd kalkylränta, som beaktar en för rörelsen bedömd lämplig skuldsättning, avkastningskrav på eget kapital och kostnad för lånat kapital. Nuvärdet av det förväntade framtida fria kassaflödet utgör avkastningsvärdet på rörelsens operativa kapital. Värdet av aktierna erhålls genom att justera det erhållna avkastningsvärdet med finansiella nettotillgångar eller nettoskulder.

Exempel på frågor att beakta vid en avkastningsvärdering är:

  • Hur lång prognosperiod ska tillämpas och vilken metod ska användas för beräkning av restvärdet?
  • Hur stor marknadsriskpremie och bolagsspecifika tillägg ska tillämpas vid framtagning av avkastningskrav på eget kapital?
  • Ska en svensk eller internationell kapitalkostnad tillämpas?

Relativvärdering innebär att ett företags värde härleds från prissättningen av aktier i jämförbara marknadsnoterade bolag eller från transaktionspriser vid överlåtelser av jämförbara bolag utanför aktiemarknaden. Vanliga värderingsmultiplar är:

  • P/E; värde på eget kapital i förhållande till resultat efter skatt
  • EV/EBITDA; värde på rörelsen i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar
  • EV/EBIT; värde på rörelsen i förhållande till rörelseresultat
  • EV/S; värde på rörelsen i förhållande till omsättning

Precis som vid avkastningsvärdering syftar relativvärderingen till att bedöma nuvärdet av bolagets förväntade framtida avkastning.

Substansvärdering innebär att ett företags värde beräknas med utgångspunkt från dess balansräkning. Värdet av enskilda tillgångar och skulder justeras med hänsyn till eventuella skillnader mellan bokförda värden av tillgångar och bedömda marknadsvärden. På samma sätt som vid en avkastningsvärdering ska utgångspunkten för en substansvärdering vara att verksamheten fortsätter att bedrivas, det vill säga ”going concern”. De värden som sätts på tillgångar ska alltså baseras på fortsatt drift. Det innebär till exempel att värdet av en maskin eller en fastighet kan avvika väsentligt från det värde den skulle betinga vid en separat försäljning. Har en substansvärdering genomförts på ett korrekt sätt ska värdet inte skilja sig från bolagets avkastningsvärde.

/Per Storbacka, ansvarig för Företagsvärdering, PricewaterhouseCoopers