Europeiska banker, inklusive svenska, är pressade från flera håll. Nya tuffa upplåningsregler, instabil makroekonomi och ökade vinstkrav har skapat en utmanande affärssituation. Mycket tyder på att de svenska bankerna försöker att parera situationen genom att införa högre avgifter och sämre villkor för sina kunder.
Det är en både riskabel och onödig strategi på en marknad som i allt större utsträckning drivs av starka kundrelationer. Istället bör banker fokusera på de effektiviserings- och affärsutvecklingsmöjligheter som är inom räckhåll. Många företag, till exempel inom tillverkningsindustrin, har lyckats väl genom att skapa snabbrörliga värdekedjor samt genom att etablera ett effektivt ekosystem av samarbetspartners som alla drar åt samma håll. Banker har mycket att vinna på att etablera ett liknande arbetssätt.
Under förra året införde EU nya regler som innebär att kapitalkraven ökas på ett sätt som ska minska bankers risktagande. Att minska risker är naturligtvis nödvändigt, för såväl bankerna själva som företags- och privatkunder, men även det kostar pengar.
Så hur ska banker agera för att möta de nya utmaningarna utan att kunder blir hårt drabbade? Löpande kostnadskontroll och taktiska åtgärder för att snabbt minska kostnaderna i krislägen har länge varit de viktigaste verktygen för effektiviseringar i bankbranschen.
Följden blir en tillfällig kostnadsminskning. För bankerna har det räddat lönsamheten på kort sikt. Men det har skett på bekostnad av både den långsiktiga konkurrenskraften och en hållbar strategisk affärsutveckling som kunderna nu alltför tydligt får se resultatet av.
Det är inte konstigt att många av oss tappar förtroendet för våra banker när vi inser att det är vi själva som förväntas kompensera för bankernas nya situation. Det finns tydliga indikationer på att många kunder har känslan av att bankerna gör det väl enkelt för sig för närvarande.
Via media har vi sett starkt negativa reaktioner. Ett exempel är bolånekunderna, vilka enligt TNS SIFO upplever att de betalar mer än nödvändigt när de ser skillnaden mellan den inlåningsränta de får och den ränta de måste betala för bolånen. Resultatet visar bland annat att 99 procent av svenskarna tror att banker utnyttjar just bolånen som ett redskap för att öka sina egna vinster i den nuvarande situationen.
Det är alarmerande siffror för banker. Efter många år i branschen som affärsutvecklare, är jag övertygad om att det finns stort utrymme för att hantera den nya situationen på annat sätt än att lägga merparten av de nya kostnaderna på oss kunder.
Faktum är att det finns betydande utrymme för banker att effektivisera sin verksamhet genom att industrialisera de it-system som stöder affärsprocesserna. En industrialisering av bankernas affärsstödjande verksamhet medför minskade risker och minskat behov av kapital. Dessutom innebär det att banken kan skapa flexibel tillgång till rätt resurser. Därigenom skapas förutsättningar för en strategisk och långsiktig kostnadseffektivisering som kommer kunder tillgodo genom villkor och kundservice som stämmer överens med förväntningarna.
Dessutom har svenska banker stora möjligheter att utnyttja kraften som ett väl samordnat ekosystem av samarbetspartners kan bidra med. Här är det viktigt att utnyttja den kompetens och den kostnadseffektivitet som en strategisk förändring av bankens operativa modell kan erbjuda. Först då blir banken snabbrörlig och kostnadseffektiv vilket kunderna kräver.
Inom tillverkningsindustrin har man hunnit långt med ekosystem-tänket. Där finns många exempel på svenska storföretag som har skapat en samarbetsmodell där alla, från komponenttillverkare till återförsäljare av färdiga produkten, bidrar till framgången.
De bästa däcktillverkarna tillverkar däck, de bästa montörerna monterar och de bästa logistikföretagen ser till att logistiken fungerar, och så vidare. Och alltsammans hålls ihop av en väl designad samarbetsmodell där alla aktörer agerar utifrån den övergripande strategin och med gemensamma mål. Målen definieras av en långsiktigt hållbar balans av nöjda kunder, nöjda ägare och nöjda anställda.
För att skapa nöjda och lojala kunder bör även banker skapa ett ekosystem av experter inom sina områden som alla samverkar för att uppnå det gemensamma målet. Precis som inom andra branscher finns troligen aktörer i ekosystemet som kommer att vägra öppna upp för samverkan på grund av egenintressen.
Må så vara att det är en naturlig reaktion, men den leder till att både kundernas villkor och bankens konkurrenskraft äventyras. Det som krävs är istället ett strategiskt och långsiktigt hållbart samarbete där kundens villkor står i centrum och bildar en gemensam målbild för intressenterna.
Vilken av våra svenska banker blir bäst på att utnyttja potentialen i sitt ekosystem på ett sätt som skapar lojala kunder och därigenom nöjda ägare och nöjda medarbetare?
Om skribenten: Anders Cronborn är gästkrönikor på CFOworld och ansvarig för bank och försäkring i Norden, Tata Consultancy Services.
