Hur relevant är ettårsperspektivet?

Budgetprocessen är i full gång för de flesta företag med kalenderår som räkenskapsår. Viktiga frågor som hur mycket omsättningen förväntas bli, samt vad kostnaderna tillåts uppgå till, skapar stora frågetecken i ledningsgrupperna.

Men hur relevant är det egentligen att mäta företag utifrån ettårsperspektivet? 12-månadershorisonten som så länge varit standard börjar luckras upp. Allt fler företag väljer att bemöta framtiden med mer flexibilitet. Rullande 12-, 18- och 24–månadersperspektiv blir vanligare, samtidigt som de kortare perspektiven också intensifieras.

Vinningarna är självklara. Mindre tid läggs på ett budgetarbete som ibland redan dag två på det nya räkenskapsåret är oanvändbart. Med rullande perioder adderas med enkelhet månaderna, och trenderna kan tidigt läggas in i framtidsplanerna. Fler företag följer även den ibland kallade ”Handelsbanksmodellen” och struntar i budget helt och hållet. 

Jag kan tycka att förändring i affärsmodeller även ställer krav på att finansfunktionen är lika förändringsbenägen. Alla tjänster och produkter som uppfunnits till följd av revolutionerande sätt att kommunicera måste även förändra den ekonomiska uppföljningen och planeringen. 

Hur mäter och kommunicerar du ditt företags utmaningar och framgångar? Hur flexibel och förändringsbenägen är du inför de nya tiderna?