Lån för konsumtion, hur är det i Sverige?

Under de senaste åren har det diskuterats huruvida vissa typer av lån också bidrar till att svensken hamnar i lyxfällan. Det finns olika typer av lån, allt från pengar i handen, utnyttjande av kreditkort samt ett köp av en TV på avbetalning. Det kan röra sig om belopp från en tusenlapp till flera hundra tusen kronor.

Konsumtionsbenägenheten efter livsstil… eller en livskris
Benägenheten att skaffa ett lån för att konsumera utgår ofta från det bakomliggande beteendet som speglar ett livsstilsmönster. Det handlar ju om att kunna åka på resan eller att köpa en TV med en gång för att kunna tillfredsställa det personliga behovet, vilket betyder månadsbetalningar (ränteutgifter + aviavgifter + amorteringar) under flera år framöver. Hushållskassan klarar inte detta idag, men behovet sträcker sig längre än så.

I andra fall kan det handla om någon form av livskris då den sista utvägen är att nyttja krediter i större utsträckning. Då man exempelvis skiljer sig kan hushållskassan bestå av endast en lön istället för två.

Risken är hög
Det finns olika sätt att mäta risk. Ett sätt är att genom en statistisk modell beräkna sannolikheten för att en viss person ska få en betalningsanmärkning inom 12 månader. Den risk man på det sättet får fram gäller självfallet alla lån som privatpersonen har. Men om den samlade sannolikheten för att få en betalningsanmärkning är hög så är det också sannolikt att personen kommer att få betalningsproblem när det gäller det specifika lånet. Om vi gör statistik och lyfter ut de personer som har så kallade blancolån (lån utan säkerhet där dessa också kommer in på bankkontot, ej kreditkort eller avbetalningslån på TV-apparater och liknande) så är risken i genomsnitt fyra gånger större bland dessa jämfört med personer som har bostadslån. Det är ganska sällan samma personer som både har blancolån och bostadslån (en del av de som har bostadslån kan dock ha topplån som också klassificeras som blancolån). Har man ett bostadslån, där det också finns en säkerhet, så har man i regel både gått igenom en betydligt hårdare kreditprövning samt att det bakomliggandet beteendet, låna för att konsumera, skiljer sig åt.

Regionala skillnader
Till skillnad från bolånen så finns de allra flesta konsumtionslånen utanför storstadsregionerna. Nära två tredjedelar av lånen finns på andra orter än i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är också vanligare att man höjer bolånet för att lösa konsumtionslånen utanför dessa storstadsregioner.

Måttlig ökning
Då bolånen ökat kraftigt under de senaste åren har utlåningen genom konsumtionslån bara ökat marginellt. Det kan bland annat förklaras av att inflödet av nya potentiella låntagare är väldigt litet. Det krävs ju att den enskilde kliver över tröskeln och beslutar sig för att ansöka om denna typ av lån.

En annan förklaring är att konkurrensen på marknaden är mycket tuff då kreditgivarna ”krigar” om marknadsandelarna.

Det är också relativt vanligt att en och samma person har fler än ett konsumtionslån. Så länge kreditgivaren bedömer att individen kan betala så kan exempelvis den potentiella kunden ha fem lån sedan tidigare och ändå bli beviljad ett ytterligare lån. Vi vet att lånevolymen i sig inte är riskhöjande utan det är antalet lån som påverkar risken negativt, då detta i större utsträckning säger något om kundens beteende. Benägenheten i sig att ta fler konsumtionslån betyder i praktiken att individens risk ökar i takt med att antalet lån blir fler.

Om skribenten: Karl Källberg har varit ansvarig för UC:s Modell- och tjänsteutveckling, med erfarenhet av Basel II implementationer.