Såhär på Internationella Kvinnodagen har flera organisationer tittat på hur det står till med jämställdheten på arbetsplatserna och resultaten är väl inte så imponerande. Löneskillnaderna är till exempel fortfarande tydliga i en undersökning från Akademikerförbundet Jusek.
I snitt tjänar kvinnorna i Juseks medlemsgrupper 3 500 kronor mindre än männen. I procent räknat innebär det att kvinnors andel av mäns lön är 93 procent. För ekonomer är det värre ändå. Det är den grupp inom Jusek som uppvisar de största skillnaderna. Där är kvinnornas andel av männens löner bara 90 procent.
Privat sektor uppvisar större löneskillnader än offentlig sektor.
– De stora skillnaderna mellan privat och offentlig sektor hänger ihop med övriga villkor i den privata sektorn. Alla omfattas inte av kollektivavtal och avsaknad av till exempel föräldralön kan göra att löneskillnaderna mellan kvinnor och män blir större, säger Maria Arrefelt, förhandlingschef för privat sektor på Jusek.
Kvinnors ekonomi påverkas också av att de tar mer ansvar för sjuka barn. TCO:s Jämställdhetsindex visar att kvinnor i Sverige tog ut 71 procent av alla dagar med föräldrapenning och vård av sjukt barn. Kvinnor är borta längre perioder från arbetet än män, arbetar mer deltid efter föräldraledigheten och har lägre inkomst och pension.
– Nästan ingen är emot jämställdhet, men det är frustrerande svårt att nå politisk enighet kring reformer som leder till att kvinnor och män delar mer lika på föräldraledigheten, säger Eva Nordmark, ordförande TCO.
Sedan är sexuella trakasserier ett stort problem. När fackförbundet Unionen lät Kantar Sifo fråga 2 082 anställda i privat och offentlig sektor om deras erfarenheter visad det sig att var tredje kvinna har under sitt arbetsliv blivit utsatt för sexuella trakasserier på jobbet. För var fjärde utsatt kvinna ledde det till att hon lämnade arbetsplatsen.
– Det är oacceptabelt. Ingen ska behöva sluta på sitt jobb för att den utsättas för trakasserier. Alla företag måste ha riktlinjer för att förhindra sexuella trakasserier. Det måste också finnas rutiner för vad som sker när någon går över gränsen, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.