“Marknaden har blivit mer volatil”

De finansiella marknaderna befinner sig i en brytningstid. Sedan finanskrisen och Lehmans Brothers fall har de flesta tillgångsslag utvecklats starkt. Det har skett i ungefär samma takt som främst den amerikanska centralbanken har expanderat sin balansräkning.

Men under sommaren och tidig höst har marknaden blivit mer volatil. Tillväxtmarknaderna har i skrivande stund fallit tre veckor i följd.
Råvarumarknaden har fortsatt att uppleva kraftiga fall och breda råvaruindex är nu på 5-årslägsta. Råvarumarknaden pressas dels av minskad efterfrågan från Kina och dels dollarförstärkningen. Även kreditmarknaden har påverkats. High Yield-marknaden har upplevt en ökad volatilitet och spreadarna inom amerikanska High Yield-segmentet har börjat stiga. Valutaförändringarna har varit dramatiska och exempelvis har dollarn stärkts under 11 veckor i följd, den längsta trenden sedan 1967.

Anledningen till ovanstående går att finna i den förändring som pågår i den globala penningpolitiken. Den amerikanska centralbanken, Fed, har på marginalen blivit något mindre stimulativ och kommer att avsluta QE3 under oktober. Samtidigt har centralbankerna i Europa, Japan och Kina gått åt andra hållet och tagit över stafettpinnen från Fed.

Utöver detta har marknaderna börjat oroa sig för utvecklingen i Ryssland. Sanktionerna från Väst, till följd av landets agerande i Ukraina, har slagit hårt mot rysk ekonomi. Tillväxtprognoserna för 2014 har på kort tid reviderats ned från 2 procent till noll och många befarar kontraktion.

Trots att den ryska ekonomin driver ett bytesbalansöverskott och regeringen har byggt upp stora buffertfonder i dollar är den inhemska kreditmarknaden i rubel inte speciellt välutvecklad och många ryska företag förlitar sig fortsatt på dollarfinansiering. Flera ryska företag har redan börjat oroa sig inför refinansie­ringen av sina lån och obligationer.

Inom tolv månader behöver företagen omfinansiera 130 miljarder dollar, vilket motsvarar 6 procent av Rysslands BNP. De senaste sanktionerna har tagit sikte på detta och försvårar omfinansieringen i dollar avsevärt. Oron för tillväxt och finansiering har fått rubeln att rasa med över 15 procent hittills i år till en all time low mot dollarn.

En rubelkrasch, betalningsinställelser, handelsrestriktioner med väst eller tvångsförsäljningar av viktiga råvaror med mera utgör således en allt växande risk.

Men det har också funnits några ljuspunkter under sommaren och hösten. Efter ett svagt första kvartal, påverkat av svåra väderförhållanden, har den amerikanska ekonomin växlat upp och befinner sig nu närmare 3 än 2 procent i årlig tillväxttakt, där den senare nivån varit rådande de senaste åren.
Många ledande indikatorer, såsom bilförsäljning, inköpschefsindex och arbetsmarknadssiffror, ligger kring de bästa nivåerna sedan 2005–2007, det vill säga före Lehmankrisen. Marknaden förväntar sig nu att landet ska nå en BNP-tillväxt kring 3–3,5 procent under 2015– 2016.

Eurozonen har haft en betydligt svagare utveckling och precis lyckats ta sig ur fjolårets recession. Men Ukrainakrisen har påverkat negativt och riskerar att orsaka än mer försiktiga framtidsförväntningar i Europa. Mycket fokus kommer att därför att riktas mot ECB och förväntningarna är höga på ytterligare stimulanser. Storbritannien särskiljer sig dock med en betydligt bättre tillväxttakt.

Japan har satsat stort på det nya reformprogrammet Abenomics, men hittills har de strukturella reformerna inte infriats och ekonomin haft svårt att växla upp. Även tillväxtmarknaderna har haft svårt att ta fart och då dessa utgör cirka 50 procent av global BNP (Kina utgör ensamt cirka 14 procent av global BNP) har dessa regioner blivit allt viktigare.

I skrivande stund är prognosen för global BNP 3,1 procent för 2014. Samtidigt är marknaden lika förväntansfull på framtiden som den varit under de senaste åren och förväntar sig att tillväxten 2015 ska ligga kring 3,4–4 procent. Det är således den viktiga USA-ekonomin som ska agera draglok åt en annars svag global tillväxttakt och det loket har börjat få upp farten.

Samtidigt är stödet från centralbankerna fortsatt relativt intakt och god likviditet fortsätter att gynna aktiemarknaderna. Den ekonomiska återhämtningen förväntas förstärkas, med potential för stigande företagsvinster framöver, men samtidigt är tillväxten inte stark nog för att centralbankerna ska börja dra tillbaka stimulanserna i snabb takt. Dessutom är inflationen låg eller fallande, vilket är en nödvändig förutsättning för fortsatta stimulanser.

Marknaden har hittills tolkat svagare tillväxtstatistik som goda nyheter, eftersom det har ökat förväntningarna om ytterligare centralbanksstöd. Jag behåller min prognos från början av året att globala aktier har potential att stiga 5–10 procent under 2014, efter att hittills under året ha nått den lägre delen av detta intervall.

Men var försiktig med valutaexponeringen i portföljen, mycket talar för att den dollarförstärkning vi ser nu är i sin linda och att den trenden kan pågå under lång tid framöver.

Om skribenten: Dag Tigerstedt är investeringsstrateg på Carnegie Privatbank och skriver varje månad i CFOworld om marknaderna och det globala läget.

 

Dag Tigerstedt
About Dag Tigerstedt 17 Articles
Dag Tigerstedt är Investeringsstrateg på Carnegie Privatbank.