Av brotten som företagen utsätts för är förskingring det vanligaste i Sverige, följt av cyberbrott, vilseledande redovisning samt korruption.
Cirka 3 900 svar från ledande befattningshavare i 78 länder utgör basen för undersökningen. Resultatet är tydigt: den ekonomiska brottsligheten breder ut sig allt mer. Främst handlar det om förskingring men ett av trendbrotten i årets undersökning är cyberbrott som visar sig vara näst vanligast bland svenska företag.
– Cyberbrott handlar främst om olika typer av dataintrång och trots att många organisationer känner en stark oro för att utsättas för den här typen av brott är det få som verkligen tar hoten på allvar. Den snabba tekniska utvecklingen och ett eftersatt säkerhetsarbete är en olycklig och ibland dessvärre en farlig kombination, säger Ulf Sandlund ansvarig för Forensic Services inom PwC.
De flesta som begår ekonomisk brottslighet är män som globalt sett står för tre fjärdedelar av brotten. Yrkesgruppen mellanchefer är representerade i statistiken med 56 procent i Sverige och 41 procent globalt.
Som framgått av tidigare studier polisanmäls ekonomisk brottslighet i lägre utstreckning i Sverige än internationellt. De svenska bolagen uppger att polisanmälan har skett i en tredjedel av fallen medan cirka hälften av fallen anmäls på västeuropeisk nivå. Det är vanligare att svenska bolag tar till avsked som repressiv åtgärd mot misstänkta gärningsmän än att gå vägen via polisutredning.
– Det här känner vi igen från våra egna utredningar. Att man drar sig för att göra en polisanmälan beror bland annat på att det finns misstro mot myndigheternas förmåga att agera och för att de civilrättsliga instrumenten för att reglera skadorna ofta är mer effektiva. Hela samhället vinner på att brott polisanmäls, dels för att mörkertalen minskar och dels för att det minskar risken för att förövare kan upprepa brottsligheten hos nya arbetsgivare, avslutar Ulf Sandlund.
