Den svenska ekonomin utvecklades svagt positivt under årets första kvartal. Men osäkerheten i Sydeuropa sprider ringar på vattnet, och nu vänder ekonomin åter nedåt. Enligt Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för andra kvartalet råder just nu en ”eurofobi”.
Insikten om att en gemensam valuta kräver mer systematisk tillsyn mellan länder växer bland beslutsfattare, skriver Svenskt Näringsliv, men ännu kvarstår mycket. Att få en fullskalig union på plats tar lång tid.
– Länderna i euroområdet har fortfarande inte lagt fram en plan för hur skuldkrisen ska lösas. Effekterna av de stimulansåtgärder som ECB satte in tidigare i år blev kortvariga och företagen blir nu allt mer osäkra på framtiden, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, i ett meddelande.
I Sverige märks detta bland annat genom minskad export och industriproduktion samt minskade investeringar bland företag, inte minst inom flertalet basindustrier som skogsindustrin, stål och metallverk samt kemisk industri. Även hushållen är mer försiktiga och håller igen, och bostadsbyggandet minskar kraftigt.
Den minskande utrikeshandeln förväntas hålla i sig och växer endast svagt nästa år.
Hur utvecklingen kommer att se ut framöver beror till stor del på hur skuld- och bankproblematiken i Europa hanteras – nervositeten på finansmarknaderna är för närvarande stor med höga räntor i vissa länder och börskurser som går upp och ned med flera procent per dag.
I detta svåra ekonomiska läge för Europa kommer Sverige ändå ganska lindrigt undan, till följd av genomförda reformer, menar Stefan Fölster.
– Trots finanskrisen lyckas svenskar i snitt arbeta fler timmar per vecka än någon gång sedan 1991. Det beror inte på mer övertid utan att fler sjukskrivna och personer utan arbete har fått jobb, säger Stefan Fölster.
Tack vare låg inflation får många som är i arbete dessutom en god reallöneutveckling, vilket upprätthåller bostadspriser och konsumtionen något, även om det inte medför några större lyft, fastslår Svenskt Näringsliv.
