En något större andel än i september tror att på prisökningar under det kommande halvåret, men få företag planerar för några dramatiska höjningar, ofta uppger de svarande att prisökningar på två till tre procent, på tolv månaders sikt, är att vänta. De flesta av bolagen som intervjuats förväntade sig att konjunkturen skulle förbättras under nästa halvår. Intervjuerna med storföretag inom bygg-, handel-, industri- och tjänstesektorn i har genomförts av Riksbanken sen år 2007 och används som bakgrundsmaterial till den penningpolitiska rapporten. Årets första rapport kommer att presenteras i dagarna, tidigare år har 60 företag intervjuats, men nu har de medelstora bolagen sållats bort, för att spara tid.
– Jag tycker att det är intressant att våra resultat speglar det som vi kan avläsa i annan statistik också. Då tycker jag att vi kan ha stor tillförsikt, fast vi har så pass litet material. Det som företagen säger stämmer väldigt väl med andra uppgifter som industristatistik och konjunkturbarometern, säger Jyry Hokkanen, enhetschef på Riksbanken och projektansvarig för rapporten
– Man får bilden att produktionen växer, exportföretagen är ganska nöjda´, deras marknader växer, de exporter mer, och många väntar sig att det ska fortsätta. Sen har det gått upp mycket fort nu, så det är kanske inte konstigt att det sker en liten avmattning.
En illustration över hur företagen har bedömt konjunkturen under de tidigare intervjutillfällena syns i illustrationen nedan:
– Nu ska man komma ihåg att vi kommer från den djupaste lågkonjunkturen som vi har haft sen 30- talet, med enormt stort tapp just för industrin, där Sverige har stora företag, säger Jyry Hokkanen.
I rapporten konstateras också att de flesta av de svarande förhöll sig avvaktande till att öka sin produktionskapacitet, med undantag för byggföretagen. En förklaring kan vara att många av dem fortfarande har outnyttjad produktionskapacitet, kvarstående osäkerhet om den internationella efterfrågan kan också ha bidragit. Däremot tycks varken lönsamhetsnivån eller tillgång till finansiering utgöra begränsningar för de stora industriföretagens investeringar.
Enligt drygt hälften av företagen var riskerna de förknippade med konjunkturutvecklingen på en normal nivå, till skillnad från förra årets första mätning, samtida med Greklandskrisen, när många upplevde riskerna som högre än vanligt. I den senaste mätningen var det framförallt exportföretagen som bedömde riskerna som högre än normalt.
– Nu fungerar de finansiella marknaderna rätt väl och räntorna är stabila, så man tycker att man har en ganska bra bild av det som sker, men det finns ju fortfarande länder med statsfinansiella problem och risker för världskonjunkturen. Fast det är ju inget som enskilt företag kan göra något åt.
