När banksektorn får problem ökar de samhällsekonomiska kostnaderna. Det har vi sett med all önskvärd tydlighet under de senaste åren. Med anledninga av detta pågår ett stort internationella arbete för att ta fram nya regler för hur mycket kapital banker ska ha i framtiden. Den internationella Baselkommittén för banktillsyn har tagit fram ett antal rekommendationer kallat Basel 3.
Men Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksbanken förordar högre kapitalkrav på svenska storbanker än vad Basel 3 kräver. Syftet är att skapa stabilare banker, förebygga framtida kriser samt minska riskerna för svenska skattebetalare.
– För oss som upplever den andra finanskrisen på 20 år är det uppenbart att det måste finnas trygga säkerhetsmarginaler i det finansiella systemet. Effekterna av en finansiell härdsmälta är så stora att en sådan måste undvikas med alla till buds stående medel. Kostnaden kan uppgå till 50 eller till och med 100 procent av BNP. Regeringen, liksom Riksbanken och Finansinspektionen, har därför varit tydliga med att kapitalkraven i bankerna bör höjas. Det är inriktningen vi nu arbetar utifrån inför ikraftträdandet 1 januari 2013, öppnade finansmarknadsminister Peter Norman ett anförande på SNS/SIFR:s finanspanel.
De fyra storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank ska ha minst 10 procent i kärnprimärkapital från den första januari 2012 och 12 procent från första januari 2012 för att gälla fullt ut från januari 2019. Nivåerna inkluderar en kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 procent – liksom Basel 3 – men inte en kontracyklisk kapitalbuffert.
Enligt Finansinspektionen är svenska storbanker välkapitaliserade och ligger redan i dag nära de förordade nivårerna. Bankerna har därmed alla förutsättningar att klara de nya kapitaltäckningskraven.
Bankföreningen förvarnar
Bankföreningen välkomnar på sin webbplats tydliggörandet av nivåerna på kapitalkraven på svenska banker samt inom vilka tidsramar kraven ska öka. Förslaget medför inga överraskningar då det går i linje med vad Finansinspektionen kommunicerat tidigare. I ett uttalande reserverar sig dock Bankföreningen för eventuella problem ur ett konkurrensperspektiv.
"Svenska banker är väl kapitaliserade och lönsamma i ett internationellt perspektiv. Förslaget från Finansdepartementet skapar dock problem ur ett konkurrensperspektiv, eftersom det går längre än de miniminivåer som den internationella Baselkommittén och EU-kommissionen föreslagit.
De svenska bankerna är positiva till Basel III-överenskommelsen och till att myndigheterna vidtar åtgärder för att säkerställa den finansiella stabiliteten. Men eftersom den finansiella marknaden är global vore det olyckligt om kraven på kapital för svenska banker blir avsevärt högre än för utländska konkurrenter. Det är dock för tidigt att bedöma konkurrenseffekterna av förslaget. Förhandlingar pågår i Bryssel om hur den europeiska regleringen ska utformas. Bankerna förordar lika regler i Europa med möjlighet för tillsynsmyndigheterna att ställa högre krav på individuella banker.
Kostnaden för de högre kraven på kapital kommer att påverka svenska bankers möjlighet att skaffa kapital för att finansiera den reala ekonomin, med följdeffekter på kapitalförsörjning, tillväxt och arbetstillfällen."
