Öka lönsamheten med grön it

Inom området infrastruktur och drift handlar grön it framför allt om minskad energiförbrukning genom optimalt utnyttjande av nätverk och övriga resurser. Minskad elförbrukning genom ett högre nyttjande av servrar och processorer, effektivare kylning och möjlig återanvändning av överskottsvärme är några exempel.

Frågan om grön it har i dag i mångt och mycket fokus på infrastruktur för it-avdelningar. För att minska miljöpåverkan från infrastruktur och drift måste man börja räkna på datahallens driftskostnader utifrån elförbrukning. För att det ska vara möjligt måste kostnaderna för el hänföras till driften, vilket inte alltid sker i dag.

I och med att mängden data ökar, så ökar också lagringsbehovet snabbt. Flera företag vill inte göra bedömningar kring vilket lagringsbehov man förväntar sig om tre år, eftersom alla tidigare prognoser som gjorts varit underskattade. Samtidigt som lagringsbehovet ökar sjunker kostnaderna för lagringskapacitet, men det är viktigt att ha en plan för hur lagring och backup sker på ett kostnadseffektivt sätt.

Virtualisering
Mycket är gjort i företag när det gäller att se över infrastrukturen, till exempel har redan många virtualiserat sina servrar. Virtualisering innebär att en fysisk server kör flera operativsystem samtidigt och kan därigenom fördela serverkraft mellan virtuella servrar. Följden blir att såväl redundans som tillgänglighet blir avsevärt högre. Detta möjliggör exempelvis att 100 servrar kan ersättas med 40 servrar och därigenom spara både serverkapacitet och energi.

Alla servrar kan emellertid inte virtualiseras, utan normalt är att mellan 60 och 75 procent av servrarna är virtualiseringsbara. I Sverige finns en potential att virtualisera ytterligare 20-30 000 servrar ner till en tredjedel så många. Bedömare från it-leverantörer anser dock att så mycket som 95 procent går att virtualisera, vilket skulle innebära ytterligare besparingar. En investering i virtualisering har normalt en ROI, return on investment, på två år.

Många av de företag som redan har virtualiserat upplever sig ha en utmaning i vad man kan göra härnäst. En av de stora utmaningarna företag har är den ökade spridningen av servrar till olika delar inom organisationen. Dessutom ökar lagringsbehovet. Detta försvårar samverkan och effektiv användning av serverstrukturen, vilket innebär att energikostnaderna kan bli större.

Den tekniska utvecklingen går emellertid fort och de nya servrar som finns minskar energianvändningen dramatiskt. Det finns nya servrar som har endast 25 procent av energiförbrukningen hos tre år gamla servrar, till exempel energi-optimerade bladservrar som stänger av de nätaggregat som inte behövs. Även val av lagringsmedia är viktigt i bedömningen av vad som kan göras för en mer energieffektiv infrastruktur.

Serverstrategi och datahallar
Av den energi som tillförs en datahall så kommer bara 50 procent datorerna till del. Resten går främst till kylning, luftkonditionering och luftfuktning. I de flesta fallen är kylningen överdimensionerad, eftersom den är dimensionerad utifrån att datahallen går med full belastning.

Få företag ser till vilken kyla som behövs vid olika tidpunkter på dygnet, 25 olika delar av året eller i samband med att stora körningar görs. De flesta datahallar kyler dessutom hela lokalen i stället för att kyla det område av lokalen där servrarna står. Punktkyla kan många gånger vara extra viktigt i och med att en koncentration av servrar förbrukar fler kWh.

Det är inte heller ovanligt att temperaturen i hallen är lägre än vad som egentligen behövs, vilket medför att onödig energi går åt till att kyla datahallen.

Det finns betydande möjligheter att minska kostnaderna genom att se över företagets serverstruktur och datahallar, samt att arbeta för att optimera dessa. Bara en tredjedel av Sveriges företag ser till att deras it-drift sker på energieffektiva servrar och bara var femte verkar för att konsolidera datacenters.

Det innebär att det finns mycket miljö-effektivitet att vinna genom att se till att it-avdelningen ansvarar för datahallarnas energiåtgång och verkningsgrad och skapar målsättningar för hur dessa ska sjunka. En rimlig bedömning är att en tydlig strategi kan minska den genomsnittliga energiåtgången i en datahall med 25 procent.

5 fakta om förluster i datahallar

1. En icke-grön datahall kan ha verkningsgrader på omkring 30–40 procent.

2. Mer än 50 procent av den kraft som matas in i en datahall blir kvar i strömförsörjningar och kylsystem och hamnar inte i servrarna. Den förlusten är alltså fast och förändras inte med belastningen. Det får verkningsgraden att minska vid minskad belastning.

3. Varje megawatt som matas in är detsamma som 500 bilars koldioxidutsläpp och av det försvinner cirka 150 bilar på grund av undermålig design.

4. Det är svårt att sätta upp numeriska tal för datacentralens verkningsgrad, eftersom det inte finns bra mätmetoder. Lasten varierar med den typ av it som används, hallens geografiska placering med mera.

5. It-ledningen är sällan intresserad av verkningsgraden. De bryr sig mest om upptider och tillgänglighet.

Källa: TechWorld

Cloud computing
Få trender har rönt så mycket uppmärksamhet inom it-branschen och ses få så stor betydelse för it och användandet av it som cloud computing, eller ”molnbaserade datortjänster” som ibland används som svensk översättning. Symboliken med moln innebär att funktioner som till exempel lagring, processorkraft och applikationer inte drivs från företagets interna nätverk utan i stället körs utanför företaget, ”i molnet” över internet. Synen på it förändras från struktur och prestanda till nytta. Användarna fokuserar på vad olika it-tjänster levererar, snarare än hur de levereras eller vilken teknik som krävs för att få dem att fungera.

It har för många företag och organisationer inget egenvärde utan det är nyttan, kvaliteten i tjänsten och till vilket pris man får nyttan som är intressant. Det är tre faktorer som molnbaserade datortjänster kan leverera, även om det är den lägre kostnaden som framför allt driver tillväxten och intresset på marknaden.

Den lägre kostnaden beror på flera faktorer. En anledning är att de flesta tjänsterna debiteras utifrån användning av en applikation och inte utifrån tillgång till en applikation. I dag finns en mycket stor överinvestering av licenskostnader för applikationer som inte används och betydande kostnader för uppgraderingar av samma licenser.

Dessutom har få, om någon, överblick över vilka licenser som finns i företaget och hur applikationerna används. Bristen på överblick beror bland annat på att det är vanligt förekommande att anställda själva laddar ner applikationer på sina datorer, även om detta inte är tillåtet i organisationens policy.

Flera orsaker till kostnadsfördelar
Det finns flera bakomliggande orsaker till att molnbaserade datortjänster är billigare än klient-server-lösningar, vilka framför allt kan kopplas till de ekonomiska stordriftsfördelar som finns i att samordna fler lösningar i en arkitektur och utvecklingsmiljö.

Företag delar till exempel samma serverplattform, som drivs och underhålls av molnleverantören. I ansvarstagandet ser molnleverantören också till att servrarna är dynamiska och virtuella.

Under de senaste två åren har kommuner investerat betydligt i att virtualisera sin egen serverpark, eftersom det har varit och är ett lågt kapacitetsutnyttjande av servrarna. Investeringarna har lett till ett ökat kapacitetsutnyttjande av de egna serverresurserna, vilket kan synliggöra att motsvarande utveckling i en större molnbaserad lösning kan ge tydliga kostnadsfördelar.

Standardiseringen av lösningar och utvecklingsverktyg, samt att företaget inte behöver bry sig om hur tekniken bakom ser ut utan bara funktionen av tjänsten, har medfört att molntjänster får högre servicenivåer än motsvarande klient-server-lösningar.

Minskad energiåtgång
Ur verksamhetsperspektiv är molntjänster värdefulla utifrån att de snabbt kan utnyttjas. Verksamheten behöver inte vänta på att mjukvaran ska implementeras och testas, utan den kan appliceras på projektet eller i verksamheten relativt omgående. Det gör också att det finns möjlighet att behålla den snabbhet och flexibilitet man önskar, utan att låsa sig till en leverantör eller en lösning.

Miljömässigt minskar cloud computing energiåtgången i företaget eftersom processorkraften sker i molnet i någon av leverantörernas gigantiska datacenters. Detta innebär förvisso att man förflyttar energikonsumtionen från en plats till en annan, men generellt så förbrukar större datacenter betydligt mindre energi än mindre datacenter (relation 1:5 eller 1:7 redovisas i utredningar från bland annat Berkeley University).

Detta beror på flera faktorer, bland annat på ett större kapacitetsutnyttjande. Energiåtgång har varit en viktig aspekt i samband med datacenterinvesteringar, och toppar i kapacitetsutnyttjandet jämnas ut av många användare.

Miljöfrågor som en del av investeringsbeslut
Vad kan då påverka lönsamheten vid en grön investering inom infrastruktur?

Mycket av minskningen av företagens miljöpåverkan från it-infrastruktur uppnår man först i samband med investeringar eller förändringar i it-strukturen.

Detta innebär att det krävs att infrastrukturfrågor behandlas utifrån ett brett perspektiv som omfattar miljö i större utsträckning än vad som görs i dag. I dag tar bara drygt var tredje kommun hänsyn till it-verksamhetens energiförbrukning.

I och med att omvärldsförändringarna ställer allt större krav på it-strukturen är det viktigt att miljöfrågorna kommer med som en del i investeringsbeslut. En avsaknad av eftertänksamhet och strategi kan mycket lätt innebära att företaget ställs inför betydande extra kostnader och högre miljöpåverkan.

Det är viktigt att it-avdelningen dessutom har inblick, förståelse och handlingskraft för att kunna påverka it-strukturens miljöbelastning, vilket inte minst gäller energikonsumtion och fastigheter i form av datahallar.

Om skribenten: Niklas Zandelin är vd för Eze System Europe.