Problemet med agila affärssystemsprojekt

Att arbeta agilt kan ge bättre kontroll och styrning i ett projekt, men när det gäller affärssystem finns det anledning att tänka efter ordentligt innan man använder agila metoder.

Många projekt drivs enligt ett agilt arbetssätt idag. Genom att dela upp större projekt i mindre delleveranser går det att snabbt upptäcka problem och genomföra nödvändiga förändringar medan det fortfarande är enkelt och billigt att göra förändringar. Det går också att arbeta mer proaktivt och leveranserna blir mer träffsäkra då kunden hela tiden får se och godkänna delresultaten.

Men det är inte i alla fall som det passar att jobba agilt. I ett blogginlägg berättar Jonas Andersson, vd på rådgivningsföretaget Herbert Nathan, varför agilt kan vara problematiskt i affärssystemsprojekt.

Grundproblemet ligger i att affärssystem består av många hårt integrerade och sammanbyggda delar. Det gör att det blir svårt att testa om systemet verkligen uppfyller alla krav innan helheten är på plats. I projekt där alla följer den agila modellen slaviskt med korta sprintar kan det leda till stora problem i slutänden.

Svårt att inse konsekvenserna

Jonas Andersson beskriver problematiken på följande sätt:

”Det är väldigt svårt för den traditionella kunden att fullt ut förstå konsekvenserna av de beslut som fattas i respektive sprint och kunna överblicka hur det kommer att påverka den slutliga systemlösningen. Och samtidigt kan leverantören hålla ryggen relativt fri då kunden avkrävs ett godkännande för varje enskild sprint.

I den absoluta merparten av alla affärssystemsprojekt kommer det förr eller senare en formell fas där kunden ska acceptanskontrollera lösningen. Och i de situationer där kunden i denna fas ställs inför fakta att den slutliga lösningen inte kommer fungera som det var tänkt vid uppstarten är det svårt att hävda att leverantören ska stå för merkostnaden för de justeringar som krävs för att ändra uppsättningen.

Det kan vara så att enskilda delar och flöden fungerar utmärkt men att systemet vid s.k. end-to-end tester inte alls ger det resultat som är planerat. Och följden blir att ansvarsfrågan blir oklar och där en rättslig bedömning blir väldigt svår.”

Nu är inte agila affärssystemsprojekt automatiskt dömda att misslyckas. Men Jonas Andersson menar att man som kund måste vara medveten om de möjliga problemen innan man drar igång projektet.

”Ovanstående text ska inte tolkas som ett brandtal emot agila projekt. Det ska tolkas som att agila modeller inte automatiskt är den bästa modellen för affärssystemprojekt. Och i många fall är det till och med en modell man definitivt ska avstå ifrån – om man skapa en tydlighet i vad man vill uppnå med sitt system och där man vill skapa tydlighet i hur ansvaret ser ut mellan parterna gällande lösningens realiserande. Modellen ska tillämpas med förnuft och försiktighet”, avslutar Jonas Andersson sitt blogginlägg med.