Så blir du effektiv med mindfulness

Författarna till boken ”Fokus på jobbet” har båda omskolat sig till psykologer efter att ha haft helt andra framgångsrika verksamheter tidigare.

Verksamheter som rymde mycket stress, vilket ledde dem till mindfulness som verktyg för att förändra och hantera en hög arbetsbelastning.

Martin Ström, den ene av författarna, är i grunden civilingenjör med inriktning mot datateknik och startade it-bolag kring millennieskiftet, med följden att han blev sittande med 70 eller 80 timmar långa arbetsveckor.

– Jag kände själv hur jag pressade in allt mer tid utan att bli mer produktiv. Kurvan planade ut. Jag kom i kontakt med mindfulness och blev nyfiken på hur hjärnan fungerade. Det var tydligt att metoden har en vetenskaplig grund och för mig har den varit helt avgörande: efter att ha börjat träna mindfulness blev jag bättre på att fokusera, prioritera och se saker tydligt på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom blev jag enligt mina kollegor vänligare på köpet, säger han och skrattar glatt.

Vid hans sida sitter Sara Hultman, bokens andra författare, som har en bakgrund som journalist. Hon kom i kontakt med mindfulness när hon var i 25-årsåldern.

– Jag sökte efter en metod för att skapa balans i livet. I dag fortsätter jag träna regelbundet och det hjälper mig både prestera på arbetet och hantera livet i stort., säger hon.

CBMT – en etablerad metod
Metoden började utforskas på 70-talet, men att använda det i näringslivet och ledarskapssammanhang är förhållandevis nytt. Så pass nytt att det inte fanns någon svensk bok i ämnet innan Martin Ström och Sara Hultman gjorde slag i saken.

För att det har en viktig funktion att fylla är det fullständigt övertygade om.
– Det kommer allt fler studier som visar effekterna på ett konkret sätt: minskad stress, ökat välmående och en högre effektivitet, säger Martin Ström.
I en aktuell studie upplevde deltagarna omkring 35 procent mindre stress efter att ha tränat mindfulness, samtidigt som effektiviteten ökat med närmare 13 procent.

– Det här är ju fantastiska siffror för varje arbetsgivare: att kunna öka medarbetarnas välmående samtidigt som de levererar mer. Jag är säker på att intresset kommer att öka i takt med att kommer allt fler studier som understryker detta.

Redan nu har emellertid programmet Corporate Based Mindfulness Training (CBMT) hunnit bli en etablerad metod, som används av internationella företag som Google, Accenture och McKinsey samt bland annat Vattenfall, Roche och Ikea i Sverige. Hos Previa, där Martin Ström arbetar som organisationskonsult, har CBMT gått från ingenting till att bli Previas mest lönsamma tjänst på två år, enligt försäljningsdirektör Kristina Skogster Stange.

Begreppet kan i vissa sammanhang lida av att vissa förknippar det med ”söndagsbilagor och att lukta långsamt på basilikan” som Martin Ström beskriver det. Att det är flummigt, helt enkelt. Han berättar att de har resonerat om att försöka skaka av sig den stämpeln genom att kalla det något annat.

– Rent krasst handlar metoden om att träna upp hjärnans förmåga till uppmärksamhetsreglering. Och det är ju inte särskilt flummigt, men kanske inte heller det allra enklaste begreppet att försöka lansera… Man kan tänka sig sådant som ”mental effektivitet” eller ”mental ergonomi”, men samtidigt har all forskning som vi stöder oss på utgått från mindfulness. Därför känns det mer logiskt att försöka bidra till att skapa en ändrad uppfattning om det begreppet, säger Martin Ström.

Deras egen definition av mindfulnessträning är ”att träna upp förmågan till riktad och öppen uppmärksamhet”, konstaterar Sara Hultman.
– Jag vet att det florerar missuppfattningar om att man bara ska leva här och nu hela tiden. Att allt ska gå väldigt långsamt och att man inte ska planera överhuvudtaget. Om det vore så, skulle det verkligen vara flummigt!

Negativt med multitasking
När det gäller hastighet och effektivitet i arbetet, så är mindfulness-träningen ett sätt att komma åt de negativa effekterna av allt fler har börjat med multitasking.

– Om man vet hur hjärnan fungerar så är det rätt självklart att multitasking inte fungerar. Vi kan bara fokusera på en sak åt gången. Så fort något annat kräver fokus så blir det en distraktion som gör att vi i slutändan förlorar tid och blir mer stressade. Inget blir riktigt bra gjort när vi blir splittrade, säger Martin Ström.

Sara Hultman kopplar samman utbredningen av multitasking med informationssamhällets utveckling.
– Det kommer allt fler distraktioner utifrån, vilket har gjort att vi har börjat tänka mer fragmenterat, säger hon.

Det gör i sin tur att vi får ”inre distraktioner”, alltså att tankarna far iväg – och att vi följer dem i den nya riktningen.

Alla dessa distraktioner gör att vi inte kan arbeta ostört särskilt länge i sträck. En studie visade att vi i genomsnitt bara klarar att ägna oss åt en viss uppgift utan att avbryta för yttre eller inre distraktioner i tre minuter och fem sekunder!

Låt det ta tid
Stress är visserligen en naturlig mänsklig reaktion, men den är tänkt att rycka in och skydda oss när vi står inför ett dödshot.
– Det blir helt oproportionerligt när vår hjärna drar igång stressreaktioner inför ett mejl, säger Martin Ström.

Genom att vara mer närvarande i stunden, vilket är en del av mindfulness, minskar stressen automatiskt.

– Stress bygger som regel på tankar om något som inte är här och nu. Sådant som man inte kan göra något åt. Det kan man alltså förebygga genom att träna på att vara närvarande och på att inte låta tankarna få fäste.
Det handlar alltså om att träna, det understryker författarna flera gånger under vårt samtal.

– Jämför det med att jogga: bara för att du vet att du ska jogga och hur du ska göra så får du inte bättre motion. Du måste göra det också. Samma sak här, även om det går rätt lätt att ta reda på hur du jobbar bättre, så måste du träna upp din hjärnas kognitiva förmågor, säger Martin Ström.

Det finns en rad olika böcker – ofta med tillhörande cd-skiva – som kan fungera alldeles utmärkt, konstaterar Martin och Sara.

– Däremot är det ett rätt stort steg att sätta igång en sådan här satsning på egen hand där hemma. Idealet om man kan få med en hel avdelning på jobbet i en satsning, och avsätta en viss tid för att träna tillsammans, säger Sara Hultman.

På läkemedelsbolaget Roche, som har infört CBMT-programmet, samlas de i ett konferensrum för mindfulnessträning, vilket gör att omkring 70 procent tränar regelbundet.

– Hade de kört med den klassiska metoden att ge dem en cd-skiva att träna utifrån på egen hand så hade det nog inte ens blivit tio procent som tränat regelbundet.

Hon berättar att det är viktigt att låta en satsning ta tid. Det är inte frågan om någon ”quick fix”. Beteendeförändringar måste tränas in. Vilket en annan studie vittnar om: där fick en grupp gå en kurs i CSR (Corporate Social Responsibility), medan en annan grupp tränade mindfulness.
– Beteendeförändringen blev större i den senare gruppen. Att gå en kurs i CSR gör inte att vi ändrar oss – det krävs att vi kan grunda det i oss själva.

De har inget emot att lyfta fram den ekonomiska aspekten som finns av mindfulness-träning.

– Det finns alltså en missuppfattning om att det inte går att förena att må bra och att vara effektiv. Många tror att om man ska vara effektiv så blir man stressad, säger Sara Hultman.

Martin Ström beskriver sig själv som en person som är väldigt produktiv, men på ett balanserat sätt:

– Jag vill inte acceptera känslomässig utmattning och stress. Men jag märker att ju mer avslappnad jag kan vara, desto mer effektiv kan jag vara. Effektivitet har nästan blivit ett skällsord, men det är ju i sig inget negativt.
Att detta har en ekonomisk prislapp märker Sara Hultman, som arbetar på en mottagning med klienter från företag. Hon berättar att den enskilt största anledningen till att folk kommer dit är att de är oroliga, stressade, inte får ihop sina liv…

– Samhällskostnaden för stressrelaterad sjukskrivning är omkring tre miljarder kronor årligen. Det är en enorm summa, som man mycket väl skulle kunna bryta ner på företagsnivå. För det är något som gäller i stort sett alla företag idag.