Så fattar du bättre beslut i osäkra tider

Just tur verkar många ha haft under de senaste åren. Tur att vara del av en ekonomi som envist pekat uppåt. I goda tider kan man göra lite hur som helst och likväl nå hyggliga resultat.

Ungefär som när man spelar tärning och tärningen är preparerad med en tyngd så att sexan kommer upp osannolikt många gånger – det vill säga osannolikt många gånger utifrån vad sannolikhetsläran menar är sannolikt.

Men nu är det färdigspelat med den typen av tärningar. Sannolikheterna är ånyo högst sannolika – vi har fått en annan sorts tärningar i vår hand.

En sort som inte låter oss vinna lika ofta, eller som i sämsta fall inte låter oss vinna alls.

Och då, eller rättare sagt nu, börjar det bli extra intressant att fundera lite extra på hur vi egentligen fattar beslut och kanske också ägna en tanke åt hur vi kan göra det bättre.

Efter att jag talat på ett BI & Reporting-event för några veckor sedan, där det var mycket prat om rapporter och information, diskuterades det livligt ”hur man fattar bättre beslut” på den efterföljande lunchen.

”Hur gör man då? Hur fattar man de bästa besluten? Vilka verktyg och metoder ska man använda? Berätta, men svara då ..!”

”Well”, säger jag som jag brukar. ”Det är vanskligt, ja till och med oansvarigt att skicka med en samling goda råd om hur beslut ska fattas på bästa sätt om man inte vet lite mer om de rådande förutsättningarna.”

För en beslutsdoktor gäller, precis som för en läkare som ska ordinera medicin, att först ställa en diagnos på patienten. Är armen bruten, magen i olag eller själen stukad?

För att kunna hjälpa en person eller ett företag till ett bättre beslutsfattande så måste de inblandade – till att början med, och detta är ett minimum – känna till vad det handlar om för typ av beslut, i vilket sammanhang besluten ska fattas, vilka de såväl de individuella som organisatoriska och affärsmässiga förutsättningarna är.

För att inte tala om vilka beslut som är de viktigaste för organisation, för affären och för företagets överlevnad på kort och lång sikt.

Har ni svaren på frågorna ovan? Dessa frågor måste ni ha koll på – ingen annan har det.

Det är frågor som sällan ställs, det är frågeställningar som man ägnar alldeles för lite tid rent allmänt och det är frågeställningar som man med fördel jobbar med på i en Workshop under förslagsvis temat ”Hur ska vi förbättra vårt beslutsfattande?”

De flesta lägger förbluffande lite tid åt dylika funderingar då man har fullt upp med att göra affärer och samla mer information – eller om det var tvärtom.

Har man till exempel inte klart för sig vilka de fem, eller låt oss säga tio, viktigaste besluten är så kommer man med 100 procents säkerhet ägna oproportionerligt mycket tid åt beslut som är mindre viktiga – och således för lite tid åt de beslut som är av störst vikt.

”Aha, då förstår jag!”, utbrast en person.

”Underbart, äntligen”, tänkte jag i mitt stilla sinne.
”Som jag kämpat i alla dessa år. Finally, här har vi en som förstår.”

”Hur går vi vidare?”, frågade personen i fråga. ”Hur tar vi ett nästa steg?”
Jag svarade att:
”Ett första steg är att köra en workshop som jag nämnde, för att sen kunna gå vidare utifrån de insikter som framkommit under övningen.”
”Okej, bra. Kan man få ett business case på det hela?”

Hm … Du vet nu har vi kommit en bit bort från det som alldeles enkelt låter sig fångas av Excel-arkens finmaskiga nät.

Sen har vi några allmänna mätproblem. Det kan ju vara så att beslutfattande i osäkra tider – hur bra det än må vara – resulterar i ett sjunkande resultat, ett resultat som hade sjunkit ännu mer om vi fattat beslut utan att tänka till lite extra före.

Det kan således bli bättre än riktigt dåligt, fast sämre än vi önskat – även när vi fattar kloka beslut.

Och en sak jag kan svära på, och det vid min faders grav, är att förmågan att fatta kloka beslut verkar vara en rimlig förutsättning för att uppnå goda resultat, om man inte har en förfärlig tur.


Om skribenten: Dr. Ari Riabacke är beslutsstrateg, konsult, rådgivare och tidigare Head of Business Intelligence på Management- och IT-konsultbolaget Connecta. Han driver Riabacke Stockholm AB, är medlem i Decide Research Group vid Stockholms universitet och en av landets mest anlitade föredragshållare rörande beslutsfattande och trender och visioner på området. Läs fler av Ari Riabackes texter.