”Så kan du spara 15 miljarder”

Psykisk ohälsa i arbetslivet kostar svenska företag åtskilliga miljarder varje år. Detta visar Hjärnkolls kartläggning som utförts av Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser, CEPI, och omfattar 338 chefer. Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa. Satsningen är ett regeringsuppdrag som drivs av myndigheten Handisam och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.

Över hälften av de tillfrågade cheferna tror att högst tio procent av medarbetarna kan komma att utveckla psykisk ohälsa under hela sitt yrkesliv. I verkligheten utvecklar omkring var fjärde person psykisk ohälsa någon gång i livet. 94 procent av cheferna tycker att det är viktigt med kunskaper och rutiner om hur man ska agera för att stödja medarbetare som utvecklar psykisk ohälsa. Nästan hälften av cheferna anser att de saknar tillräcklig kunskap för att kunna agera stödjande och lika många saknar fungerande rutiner.
I rapporten detaljgranskas de ekonomiska konsekvenserna av nio verkliga fall med psykisk ohälsa hos yrkesarbetande personer. Ett av fallen handlar om en så vanlig sak som en medarbetare i skilsmässa. Företaget förlorade 400 000 kronor då medarbetarens arbetskapacitet minskade.

Hjärnkolls tidigare undersökningar visar att med ett förebyggande arbete och tidiga insatser kan såväl medarbetares hälsa som arbetsplatsens ekonomi gynnas och kostnaderna i princip utraderas. Men ett förebyggande arbete förutsätter aktiva chefer som initierar och följer upp arbetet.

”Med tidigt samtalsstöd, till en betydligt lägre summa, hade kostnaden nästan kunnat raderas”, konstaterar projektledare Rickard Bracken i en kommentar på Hjärnkolls hemsida.
Han menar att företag helt enkelt måste bli bättre på att agera tidigt vid psykisk ohälsa.
 
Två enkla insatser för att motverka psykisk ohälsa är enligt Hjärnkoll att utbilda chefer i psykosocialt arbete samt att införa skriftliga riktlinjer för hur chefer ska agera då medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa.

”Det är egentligen cyniskt att titta på ett företags kostnader i kronor vid psykisk ohälsa. Men i samtliga fall hade de negativa konsekvenserna för företaget kunnat undvikas eller avsevärt begränsats med tidiga eller förebyggande insatser, ofta till en bråkdel av den kostnad som istället belastade företaget”, skriver Rickard Bracken vidare.

Populärt med konflikthantering

I mina uppdrag med företag och myndigheter ser jag ofta prolem och konflikter som skapar låsningar och drar energi. Det är ofta gamla surdegar som byggts upp under lång tid och flyttats runt i organisationen för att ingen tagit tag i dem. Antingen på grund av rädsla eller okunskap eller med något av följande svar som ursäkt:

”Det är inte vårt problem.”
”Vi har försökt tidigare.”
”Vi har lärt oss leva med det.”

I chefs- och ledarutbildningar är konflikthantering och ”svåra samtal” ofta mycket uppskattade inslag. Anledningen till att så många vill bli bättre på konflikthantering och dylikt är en medveten eller omedveten insikt om att det finns många frågor som borde tas upp i den egna gruppen eller företaget.

Det som gör att vissa frågor och samtal betraktas som svåra är oftast inte själva frågan i sig, utan det faktum att det berör ena eller båda parterna känslomässigt. Många menar att de inte vill göra den andre ledsen eller arg, när det nog egentligen mer handlar om den egna rädslan för att möta medarbetarens, och sina egna, reaktioner och känslor.

Tidigare upplevelser påverkar konflikthanteringen
En god idé, som jag fick höra talas om för ett tag sedan, kan vara att använda samma koncept som används för information om brandskydd till information om konflikter. Idén var att på arbetsplatsen sätta upp liknande skyltar om hur medarbetare bör agera vid konflikter: ”vid symptom – gör så här”. Det skulle kanske kunna påverka människors och medarbetares attityder till konflikter och skapa en insikt om att det är vanligt och ett friskhetstecken, samt inspirera andra till att agera.

Vår oförmåga att hantera konflikter på ett för individerna och verksamheten bra sätt påverkas av olika faktorer:

1. Sakfrågan: vad det konkret handlar om.
2. Berörda personers tidigare upplevelser – kan bidra till psykisk ohälsa.
3. Parternas uppfattningar om, och förväntningar på, varandra.
4. Hur parterna beter sig mot varandra.
5. Strukturella motsättningar eller motstridiga mål: kvantitet kontra kvalitet, ekonomi kontra arbetsmiljö etc.
6. Företagskultur, normer och traditioner.

Mina erfarenheter pekar mot att de tyngsta faktorerna är nummer två och tre ovan, det vill säga våra tidigare upplevelser som vi bär omkring på, samt tankar och fantasier om den andre. Vad vi har med oss i våra ”ryggsäckar” kan fungera som bromsklossar och hinder mot att vara konstruktivt självkritiska, nyfikna och tänka i nya banor samt se möjligheter i det okända.

”Hooked on a feeling” var en stor hit år 1974 med Björn Skifs & Blåblus. Låten handlar just om att en känsla, kopplad till en händelse då, för länge sedan, styr mitt beteende nu. Vi har alla våra historier med oss på gott och ont. Det bidrar till att vi ibland inte beter oss adekvat – här och nu.

Tillbaka till rubriken, om att spara 15 miljarder, eller vad det nu blir för ditt företag: Jag tror att psykisk ohälsa och bristande konflikthantering hänger tätt samman och påverkar varandra ömsesidigt.

En skylt med anvisningar vid konflikter, liknande den som finns för brandskydd, skulle förmodligen bidra till att spara en del av de femton miljarderna. Hjärnkoll har två kostnadsfria handledningar med praktiska metoder som jag rekommenderar dig som är chef att bekanta dig med.

På nästa ledningsgruppsmöte tycker jag också att du skall ta upp dessa frågor, psykisk ohälsa och bristande konflikthantering, och initiera ett utvecklingsarbete i företaget för att spara er del av de femton miljarderna.

Om skribenten: Joar Orefjärd är ledarskapskonsult på Directa svenska AB. Du når Joar via epostadressen cfoworld@idg.se.