Så påverkar du företagets ränta

Under senare år har det varit ett stort fokus på vilka räntor de svenska hushållen betalar på sina bolån och vilka vinster detta innebär för bankerna. Finansminister Anders Borg har vid upprepade tillfällen skällt på bankerna och bussat FI att blotta deras kalkyler. Svenska Dagbladet har skapat den prisbelönta Räntekartan och Avanzas Sparekonom Claes Hemberg har startat Twitterkampanjen #sägdinränta.

Räntan ett hushåll erbjuds på sitt bolån är beroende av bankens kostnad för pengarna som lånas ut. Om avkastning på eget kapital betraktas som en kostnad kan lånet delas upp i två delar, en del som finansieras med eget kapital och en del som finansieras med lånat kapital.

Hur stor respektive del är bestäms huvudsakligen av hushållets kreditvärdighet, vilka säkerheter det har lämnat och löptiden på lånet.

Så påverkar du företagets ränta

Dags att flytta fokus
Redan här blir uppenbart att de två delarna är snarlika för alla hushåll. Många har bästa eller nästintill bästa kreditvärdighet, säkerheterna utgörs av pant i boendet och lånet förväntas bli återbetalat under lång tid. Dessutom förstärks homogeniteten av Finansinspektionens nyligen föreslagna riskviktsgolv, vilket helt kommer att slå ut de små skillnader som tidigare fanns.

Det är inte enbart relationen mellan eget kapital och lånat kapital som är densamma oavsett låntagare. De fyra storbankerna möter nästan exakt samma priser när de emitterar de säkerställda obligationer som finansierar bolånen och de kommunicerar snarlika avkastningsmål på eget kapital.

Alla hushåll kan därför jämföra bolåneräntorna med varandra och det är enkelt att byta bank. Jag har mot den bakgrunden svårt att förstå det stora fokus bolånefrågan har fått och den påstått höga lönsamheten för bankerna, men kan oavsett skälen konstatera att det medfört en märklig situation där personer i företagsledande ställningar i dag har en mycket precis uppfattning om vilken ränta de bör betala på sina bolån, men helt famlar i mörker om vilken ränta företaget ska betala på sina lån.

Så påverkar du räntan
Allt som beskrivs ovan är nämligen det omvända för företag. Företags kreditvärdigheter varierar stort liksom dess möjligheter att lämna olika typer av säkerheter och löptiderna på dess lån. Addera dessutom att det finns många olika låneformer och att det är mer omständligt att byta bank till följd av ofta komplicerade kopplingar för exempelvis kortbetalningar eller andra betalningsflöden.
Konsekvenserna har blivit att svenska små och medelstora företag enligt våra undersökningar i snitt betalar 0,8 procentenheter för mycket i ränta på sina lån och att de inte förstår varför de betalar en viss ränta och hur räntan kan påverkas.

Räntan ett företag betalar kan enklast förklaras genom att bryta ner den i flera olika delar enligt diagrammet nedan:

  • Bankens kostnad för att finansiera lån på finansmarknaden inklusive kostnaden för att administrera lån (grått fält).
  • Kreditvärdighetens betydelse (grönt fält).
  • Ställda säkerheters betydelse (rött fält).
  • Förhandlingsutrymme (blått fält).

Bilden visar tre olika företag som är lika lönsamma för banken trots att de erbjuds tre helt olika räntesatser och företaget självt kan påverka alla delar utom det grå fältet.

Det blå fältet kan elimineras redan i dag genom att företaget förhandlar bättre och utgörs av bankens lönsamhet på företagets lån utöver det kommunicerade avkastningsmålet och utan hänsyn till att företaget kan ha en ännu bättre förhandlingsposition genom att de även använder andra tjänster som är lönsamma för banken.
Företaget kan vidare alltid minimera det röda fältet genom att lämna bra säkerheter och flytta sig så långt som möjligt till vänster på det gröna fältet genom att förbättra sin kreditvärdighet. Det röda och det gröna fältet är kostnaden för den delen av lånen som finansieras med eget kapital och som framgår är det framförallt dessa som skapar spridningen i räntan.

Det är denna kalkyl som Anders Borg borde ha försökt blotta tidigare och inte kalkylerna för hushållen som befinner sig längst till vänster på skalan och därmed i stort saknar både det röda och det gröna fältet. Som framgår ovan är dessutom min uppfattning att den transparanta bolånemarknaden knappast kan vara så lönsam för bankerna att det för flertalet hushåll överhuvudtaget finns ett ytterligare förhandlingsutrymme.

Låt oss därför flytta fokus från bolån till företagslån där behovet av transparens är som störst. Det är onödigt att direkt okunskap om hur företagsräntor bestäms medför att små och medelstora företag i snitt betalar 0,8 procentenheter för mycket i ränta på sina lån och det är lika onödigt att flertalet företag inte tar chansen att verkligen påverka sin ränta genom bättre förståelse för hur den varierar med företagets kreditvärdighet och ställda säkerheter.

Om skribenten: Tommy Furland är grundare av Fundcurve och gästkrönikor på CFOworld.