Sas Institute: Riskerna glöms bort när det går bra

Annons

Riskansvariga börjar slappna av när konjunkturen ser ut att vända. Ann-Charlotte Kjellberg, adjungerad professor på KTH och riskansvarig på Sas Institue, får sitt uttalande bekräftat av en undersökning från Economist Intelligence Unit (EIC) och Sas Institute, där 315 chefer från hela världen för fjärde året i rad medverkade. De deltagandes främsta fokus ligger på riskhantering i banker, kapitalmarknaden och försäkringsbolag i alla storlekar.

Under försommarmånaderna verkade den ekonomiska krisen ha blåst över och förbi Sverige. I stället för att prioritera riskhanteringsåtgärder valde allt fler bolag att i fokusera på prioriteringar som främjade tillväxt och lönsamhet. Utan inbäddade riskstrategier.
Detta är enligt Ann-Charlotte Kjellberg långt ifrån ovanligt.

– Riskfunktionen tycker ofta att det är svårt att göra sig hört i företaget och är sällan inbjuden att diskutera med CFO och affärsområderscheferna. Men riskfunktionen borde vara mer integrerad med ledningsarbetet, något som märktes tydligt under den senaste finanskrisen. Företagen som klarade sig bäst var de som hade ett nära samarbete mellan avdelningarna.

Ann-Charlotte Kjellberg förtydligar:
– Säg till exempel att ett företag väljer mellan affär A och affär B. Om riskfunktionen får komma in i diskussionerna tidigt kan han eller hon hjälpa till att välja rätt väg. Bara för att A ser ut att ge marginellt bättre avkastning kan det mycket väl vara så att de medföljande riskerna är så höga att alternativ B i slutändan ger ett bättre resultat.

God kommunikation är nödvändig.
– Om man inte pratar samma språk är det lätt att inte bli hörd. Man måste kunna förklara vad man menar så att alla förstår. Generellt bör man gå tillbaka tio steg i en process och förklara vad man gjort så att även de utan tidigare kunskap hänger med och förstå resultatet.
För riskfunktionen handlar inte om att kunna räkna bäst, utan om kunna lägga på andra aspekter på resultatet också – och undvika att skapa oförståelse genom att använda sig av olika facktermer som alla anses kunna.

Riskkalkylerna är komplexa med olika aspekter och faktorer som rör sig. Genom scenarieanalyser skissar man på hur företaget klarar sig i olika situationer. Bäst är att stresstesta hela portföljen regelbundet. Hur klarar sig företaget genom en ny finanskris? En ny japansk katastrof, eller en jordbävning i USA?
– Detaljstudier av de olika scenarierna är viktiga. Genom att använda olika system kan man se vad som händer med marknadsrisken och likviditetsrisken och därmed hur hela företaget påverkas.

Nya kriser kommer alltid att dyka upp.
– Det finns därför alltid finns risk för detta vilket måste beaktas även i lugna tider. Resultatet av undersökningen är fortfarande relevant då det tycks att riskinvesteringarna följer samma cykler som kriserna – istället för att hela tiden satsa på riskhanteringen. Då har riskfunktionen möjligheter att bygga upp stabila processer och metoder i lugnare tider – som de sen har nytta av i nästa kris.